Företag i fokus:

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

DEBATT: Kommunen ska inte bygga lyxkrog i Farstanäs

620F3BFF-BA54-463D-AC7A-1151186250D4

Joakim Granberg Realistpartiet. Foto: Privat.

Jag har tagit del av upphandlingen kring restaurang och servicehuset tilltänkt Farstanäs camping för ca 45 miljoner kronor, Alexander Rosenberg panikstoppade nyligen byggstarten genom att se till att bygglovet inte behandlades, det finns nämligen endast 15 miljoner kronor i budget för Farstanäs upprustning under 2024.  

Men entreprenören som vunnit upphandlingen har redan köpt in en hel del material som ligger på området, satt upp staket, hyrt in grävmaskin med mera av andra entreprenörer som nu står och tickar kostnader varje dag, helt klart är att entreprenören kommer att vilja ha ersättning för sina kostnader och förlorad intäkt. 

Det stora haveriet och skandalen är att projektet överhuvudtaget tilläts att gå så här långt, varför stoppades det inte tidigare? – Vet hjärnan inte vad handen gör?

”Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs”

Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs och beslutade att kommunen skulle bygga den? Satsningen är ren ekonomisk galenskap!

Kommunen har lagt ut miljoner på undersökningar kring hur krogen ska byggas på bästa sätt. Jag ser undersökningsunderlag ifrån Peab, KamTech, ADDAC arkitektur & möbler, Karla Arkitekter, Sweco, AFRY, Fire and risk Engeneering Nordic AB, Kåver & Melling byggkonstruktion och sedan Telge AB, Telge Fastigheter och samhällsbyggnadskontoret  – Allt detta för att bygga en restaurang med servicehus på en camping!

Servicehuset på 330 kvm med omklädningsrum, duschar och toaletter skulle kosta 15 miljoner. Restaurangen för ca 30 miljoner kr planerades ha 160 platser inomhus och 107 platser på uteserveringen, med en total yta på ca 500 kvm, det innebär en restaurang för ca 60 000 kr per kvm, det får man en rejäl lyxkrog för centralt i Stockholm.

”Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen” – Joakim Granberg, RP.

Frågan man måste ställa sig är – Skulle DU investera 30 miljoner kronor i att bygga en krog ute i Farstanäs? Svaret är givetvis nej! – Så varför ska kommunen/skattebetalarna det?

Jag undrar hur beställaren tänkt kring verksamhetens bärighet? Om nu någon gjort det?
Planen är ju en Åretrunt verksamhet trots brist på bra kollektivtrafik, det är 1,6 km till närmaste busshållplats.

Tror någon på allvar att folk en blåsig novemberkväll säger: Älskling, skall vi boka bord ute på Farstanäs ikväll? – Eller att företag lägger konferensmiddagar där under höst/vintern?
Svaret är givetvis NEJ och att detta endast är en väderberoende sommarrestaurang, inget annat!

Alexander Rosenberg nämner att han drivit restaurang, det har jag med och jag har till och med byggt om gamla Roxybiografen till nattklubb (Etage) runt millenniumskiftet, så vi båda förstår att en för hög hyra skrämmer bort entreprenörer. Alexander säger vidare att för att kommunen/bolagen ska få ihop affären så förväntas hyran landa på en dryg miljon/år, sanningen är nog närmare 1,5 miljoner och det är nog ungefär vad restaurangen kan förvänta sig att få ihop i vinst per år, man skulle inte hitta någon som vill driva restaurangen och därmed är det sannolikt att den samt även campingen stannat kvar i kommunens regi under överskådlig framtid, trots att alla vet att kommunen varken kan eller bör driva restauranger och campingplatser!

Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen och förverkligat sin dröm om att tillsammans med kommunen skapa Sveriges bästa camping!

Men nu får farsen fortsätta och vi får se vart det slutar, men en sak är säker – det är ni som får betala!

Joakim Granberg,
Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Inför På spåret: Det talar för ett stopp i Södertälje

Foto: Bo Håkansson, SVT-SVT.-Pa-sparet

På spåret. Foto: Bo Håkansson, SVT

Nykvarns kommun tillhör de 140 kommuner där På spåret inte stannat till under de första 33 säsongerna. Två gånger har Södertälje varit resmål i På spåret. Händer det i år igen? Newsworthy försöker knäcka På spåret-koden. 

Imorgon bänkar sig ett par miljoner svenskar för en ny säsong av På spåret. Tretton avsnitt, vilket under de senaste säsongerna har inneburit resor till och frågor om tretton svenska orter.

På spåret har stannat två gånger i Södertälje, men aldrig i Nykvarn. Programmet har besökt åtta av 26 kommuner i Stockholms län. Senast fick Sigtuna och Stockholm besök, förra säsongen. 

Vad gör en ort till ett resmål? Det finns närmare 2 000 svenska tätorter som skulle kunna tänkas vara resmål. 162 av dessa har fått vara med i På spåret. Frågan är vad de har gemensamt. Newsworthy har samlat ett tjugotal olika datapunkter om alla dessa orter för att försöka knäcka På spåret-koden. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Det talar för Södertälje
Så vad säger På spåret-koden om Södertäljes chanser att dyka upp under säsongen som börjar på fredag? Vår modell bedömer att Södertälje antagligen inte är ett av årets resmål. Det som trots allt talar för en resa är tidsperspektivet. Det har gått 13 säsonger sedan På spåret senast besökte staden.

I länet som helhet tror På spåret-koden att Södertälje är den ort som har störst chans att vara med i årets säsong. Skulle det istället handla om en för programmet helt ny destination ligger Sollentuna bäst till även om det finns andra rookie-orter i landet som har lägre odds. 

Å andra sidan talar detta mot Nykvarn. På spåret har, som nämnts, aldrig stannat inom Nykvarns kommun, och det är dessutom ovanligt att programmet introducerar helt nya resmål.

Men ska man som tittare chansa och dra tidigt lönar det sig i regel att gissa på stora och välkända orten. Newsworthys På spåret-kod tror i år på bland annat Uppsala och Malmö som är två av de mest högfrekventa resmålen och som inte har varit med sedan säsongen 2019/20. Andra starka kandidater inför årets säsong är Västerås, Kalmar och Norrköping som varit med fem gånger tidigare, men inte sedan 2017.

Läs även: – 11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 13:41
Senast uppdaterad: 2 november 2023 13:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors