Företag i fokus:

DEBATT: Elever lider i tystnad: En kallbrand i våra skolor

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pexels

”Varje barn förtjänar en rättvis och inkluderande utbildning, och det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet”, skriver skribenten

I skolor runt om i världen är det en självklarhet att varje elev ska ha rätt till en utbildning som är anpassad efter deras behov och förutsättningar. Dessvärre är verkligheten inte alltid i linje med denna idealbild. Trots att det finns lagar och riktlinjer som skyddar barns rättigheter och fastställer krav på skolorna, konfronteras många elever fortfarande med en verklighet där deras behov ignoreras och deras rättigheter kränks. 

På en fristående skola i Södertälje har detta blivit en vardag för eleverna som dagligen utsätts för kränkningar, hot och våld. Kollektiva bestraffningar, psykisk misshandel och mobbning som ses mellan fingrarna är bara toppen av isberget. 
Bristande pedagogik och få behörig personal är bland annat orsaker till att vårdnadshavare till barn som bytt skola skriver omdömen som: 

“Skolans rektor måste bli avstängd från sitt jobb, majoriteten av barnen är psykiskt deprimerade. Sverige, var finns barnens rättigheter i detta lidande? Vad är barnens fel om de inte är av svenskt ursprung, så att rektorn sårar dem med deprimerande ord?” 

“Värsta skolan som finns i Södertälje speciellt skolans rektor som bara anställer lärare som fortfarande utbildar sig och har inte erfarenhet o lärare som inte kan prata bra svenska som har varit i sverige bara några år.. rektorn som tänker på bara pengar och inte barnens utveckling..” 

”Elever, vårdnadshavare och personal får ta smällen när skolan inte vill se allvaret.”

“Skamligt” ”Oprofessionell ledning” 

Elever, vårdnadshavare och personal får ta smällen när skolan inte vill se allvaret. Anställda som går in i väggen pga hög arbetsbelastning, hög frånvaro, elever som inte får rätt stöd pga personalbrist och förtvivlade vårdnadshavare pga bristande tillsyn av deras barn är några av konsekvenserna. Hög personalomsättning, elever som byter skola, deprimerad personal, elever som inte vill komma till skolan och därmed riskerar att inte nå målen är resultatet av att ingenting görs. 
Det leder även till att elever inte ges möjlighet att nå sin fulla potential och att de hamnar i en negativ spiral av underprestation och frustration. 

(Annonslänk)

Skärpta krav, mer erfaren personal, regelbundna kontroller och inspektioner är bara början av listan på vad som krävs för att få ordning på detta. Den här skolan är bara toppen av isberget, det handlar om en skola i en stad, en av flera tusen skolor i Sverige. 

För att adressera dessa utmaningar är det avgörande att det finns ett starkt fokus på att förbättra pedagogiken i skolorna och att säkerställa att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver för att lyckas. Det krävs också en ökad medvetenhet och efterlevnad av lagar och riktlinjer som skyddar barns rättigheter och garanterar lika tillgång till utbildning för alla elever.

”Det är dags att vi tar ansvar”

Det är dags att vi tar ansvar för att säkerställa att varje elev får den utbildning de förtjänar och att vi arbetar för att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig välkomna, respekterade och stöttade i sin inlärning. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential och där ingen lämnas utanför. 

Stärkt pedagogisk utbildning och fortbildning: Lärare och skolpersonal behöver kontinuerligt utbildas och fortbildas i ämnen som specialpedagogik, konflikthantering och hur man skapar en inkluderande lärmiljö. Detta hjälper dem att bättre förstå och möta barns olika behov. 

Förbättrad pedagogik och undervisningsmetoder: Skolor kan investera i fortbildning för lärare för att lära sig om olika undervisningsmetoder som är anpassade efter elevernas individuella behov och inlärningsstilar. Det kan innebära differentierad undervisning, användning av teknik och multimedia, samt aktiva och engagerande lärandemetoder. 

Individualiserat stöd: Skolor bör erbjuda individualiserat stöd och anpassningar för elever med olika behov, såsom särskilt stöd för elever med inlärningssvårigheter och tillgång till psykologiskt stöd för elever som behöver det. 

Stärkt samarbete mellan skola, hem och samhälle: Genom att involvera föräldrar och vårdnadshavare samt samhället i skolans verksamhet kan man skapa en starkare och mer stödjande miljö för eleverna. Detta kan inkludera föräldrakvällar, samarbete med lokala organisationer och företag och andra initiativ för att främja gemenskap. 

Det är dags att vi tar ansvar för att säkerställa att varje elev får den utbildning de förtjänar och att vi arbetar för att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig välkomna, respekterade och stöttade i sin inlärning. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential och där ingen lämnas utanför. 

I kampen för att säkerställa att elevernas behov tillgodoses och deras rättigheter respekteras får vi aldrig ge upp. Varje barn förtjänar en rättvis och inkluderande utbildning, och det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet för varje elev, oavsett bakgrund eller behov. 

Ledsen pedagog 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 mars 2024 17:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors