Företag i fokus:

DEBATT: Elever lider i tystnad: En kallbrand i våra skolor

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pexels

”Varje barn förtjänar en rättvis och inkluderande utbildning, och det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet”, skriver skribenten

I skolor runt om i världen är det en självklarhet att varje elev ska ha rätt till en utbildning som är anpassad efter deras behov och förutsättningar. Dessvärre är verkligheten inte alltid i linje med denna idealbild. Trots att det finns lagar och riktlinjer som skyddar barns rättigheter och fastställer krav på skolorna, konfronteras många elever fortfarande med en verklighet där deras behov ignoreras och deras rättigheter kränks. 

På en fristående skola i Södertälje har detta blivit en vardag för eleverna som dagligen utsätts för kränkningar, hot och våld. Kollektiva bestraffningar, psykisk misshandel och mobbning som ses mellan fingrarna är bara toppen av isberget. 
Bristande pedagogik och få behörig personal är bland annat orsaker till att vårdnadshavare till barn som bytt skola skriver omdömen som: 

“Skolans rektor måste bli avstängd från sitt jobb, majoriteten av barnen är psykiskt deprimerade. Sverige, var finns barnens rättigheter i detta lidande? Vad är barnens fel om de inte är av svenskt ursprung, så att rektorn sårar dem med deprimerande ord?” 

“Värsta skolan som finns i Södertälje speciellt skolans rektor som bara anställer lärare som fortfarande utbildar sig och har inte erfarenhet o lärare som inte kan prata bra svenska som har varit i sverige bara några år.. rektorn som tänker på bara pengar och inte barnens utveckling..” 

”Elever, vårdnadshavare och personal får ta smällen när skolan inte vill se allvaret.”

“Skamligt” ”Oprofessionell ledning” 

Elever, vårdnadshavare och personal får ta smällen när skolan inte vill se allvaret. Anställda som går in i väggen pga hög arbetsbelastning, hög frånvaro, elever som inte får rätt stöd pga personalbrist och förtvivlade vårdnadshavare pga bristande tillsyn av deras barn är några av konsekvenserna. Hög personalomsättning, elever som byter skola, deprimerad personal, elever som inte vill komma till skolan och därmed riskerar att inte nå målen är resultatet av att ingenting görs. 
Det leder även till att elever inte ges möjlighet att nå sin fulla potential och att de hamnar i en negativ spiral av underprestation och frustration. 

(Annonslänk)

Skärpta krav, mer erfaren personal, regelbundna kontroller och inspektioner är bara början av listan på vad som krävs för att få ordning på detta. Den här skolan är bara toppen av isberget, det handlar om en skola i en stad, en av flera tusen skolor i Sverige. 

För att adressera dessa utmaningar är det avgörande att det finns ett starkt fokus på att förbättra pedagogiken i skolorna och att säkerställa att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver för att lyckas. Det krävs också en ökad medvetenhet och efterlevnad av lagar och riktlinjer som skyddar barns rättigheter och garanterar lika tillgång till utbildning för alla elever.

”Det är dags att vi tar ansvar”

Det är dags att vi tar ansvar för att säkerställa att varje elev får den utbildning de förtjänar och att vi arbetar för att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig välkomna, respekterade och stöttade i sin inlärning. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential och där ingen lämnas utanför. 

Stärkt pedagogisk utbildning och fortbildning: Lärare och skolpersonal behöver kontinuerligt utbildas och fortbildas i ämnen som specialpedagogik, konflikthantering och hur man skapar en inkluderande lärmiljö. Detta hjälper dem att bättre förstå och möta barns olika behov. 

Förbättrad pedagogik och undervisningsmetoder: Skolor kan investera i fortbildning för lärare för att lära sig om olika undervisningsmetoder som är anpassade efter elevernas individuella behov och inlärningsstilar. Det kan innebära differentierad undervisning, användning av teknik och multimedia, samt aktiva och engagerande lärandemetoder. 

Individualiserat stöd: Skolor bör erbjuda individualiserat stöd och anpassningar för elever med olika behov, såsom särskilt stöd för elever med inlärningssvårigheter och tillgång till psykologiskt stöd för elever som behöver det. 

Stärkt samarbete mellan skola, hem och samhälle: Genom att involvera föräldrar och vårdnadshavare samt samhället i skolans verksamhet kan man skapa en starkare och mer stödjande miljö för eleverna. Detta kan inkludera föräldrakvällar, samarbete med lokala organisationer och företag och andra initiativ för att främja gemenskap. 

Det är dags att vi tar ansvar för att säkerställa att varje elev får den utbildning de förtjänar och att vi arbetar för att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig välkomna, respekterade och stöttade i sin inlärning. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential och där ingen lämnas utanför. 

I kampen för att säkerställa att elevernas behov tillgodoses och deras rättigheter respekteras får vi aldrig ge upp. Varje barn förtjänar en rättvis och inkluderande utbildning, och det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet för varje elev, oavsett bakgrund eller behov. 

Ledsen pedagog 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 mars 2024 17:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

DEBATT: Kommunen ska inte bygga lyxkrog i Farstanäs

620F3BFF-BA54-463D-AC7A-1151186250D4

Joakim Granberg Realistpartiet. Foto: Privat.

Jag har tagit del av upphandlingen kring restaurang och servicehuset tilltänkt Farstanäs camping för ca 45 miljoner kronor, Alexander Rosenberg panikstoppade nyligen byggstarten genom att se till att bygglovet inte behandlades, det finns nämligen endast 15 miljoner kronor i budget för Farstanäs upprustning under 2024.  

Men entreprenören som vunnit upphandlingen har redan köpt in en hel del material som ligger på området, satt upp staket, hyrt in grävmaskin med mera av andra entreprenörer som nu står och tickar kostnader varje dag, helt klart är att entreprenören kommer att vilja ha ersättning för sina kostnader och förlorad intäkt. 

Det stora haveriet och skandalen är att projektet överhuvudtaget tilläts att gå så här långt, varför stoppades det inte tidigare? – Vet hjärnan inte vad handen gör?

”Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs”

Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs och beslutade att kommunen skulle bygga den? Satsningen är ren ekonomisk galenskap!

Kommunen har lagt ut miljoner på undersökningar kring hur krogen ska byggas på bästa sätt. Jag ser undersökningsunderlag ifrån Peab, KamTech, ADDAC arkitektur & möbler, Karla Arkitekter, Sweco, AFRY, Fire and risk Engeneering Nordic AB, Kåver & Melling byggkonstruktion och sedan Telge AB, Telge Fastigheter och samhällsbyggnadskontoret  – Allt detta för att bygga en restaurang med servicehus på en camping!

Servicehuset på 330 kvm med omklädningsrum, duschar och toaletter skulle kosta 15 miljoner. Restaurangen för ca 30 miljoner kr planerades ha 160 platser inomhus och 107 platser på uteserveringen, med en total yta på ca 500 kvm, det innebär en restaurang för ca 60 000 kr per kvm, det får man en rejäl lyxkrog för centralt i Stockholm.

”Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen” – Joakim Granberg, RP.

Frågan man måste ställa sig är – Skulle DU investera 30 miljoner kronor i att bygga en krog ute i Farstanäs? Svaret är givetvis nej! – Så varför ska kommunen/skattebetalarna det?

Jag undrar hur beställaren tänkt kring verksamhetens bärighet? Om nu någon gjort det?
Planen är ju en Åretrunt verksamhet trots brist på bra kollektivtrafik, det är 1,6 km till närmaste busshållplats.

Tror någon på allvar att folk en blåsig novemberkväll säger: Älskling, skall vi boka bord ute på Farstanäs ikväll? – Eller att företag lägger konferensmiddagar där under höst/vintern?
Svaret är givetvis NEJ och att detta endast är en väderberoende sommarrestaurang, inget annat!

Alexander Rosenberg nämner att han drivit restaurang, det har jag med och jag har till och med byggt om gamla Roxybiografen till nattklubb (Etage) runt millenniumskiftet, så vi båda förstår att en för hög hyra skrämmer bort entreprenörer. Alexander säger vidare att för att kommunen/bolagen ska få ihop affären så förväntas hyran landa på en dryg miljon/år, sanningen är nog närmare 1,5 miljoner och det är nog ungefär vad restaurangen kan förvänta sig att få ihop i vinst per år, man skulle inte hitta någon som vill driva restaurangen och därmed är det sannolikt att den samt även campingen stannat kvar i kommunens regi under överskådlig framtid, trots att alla vet att kommunen varken kan eller bör driva restauranger och campingplatser!

Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen och förverkligat sin dröm om att tillsammans med kommunen skapa Sveriges bästa camping!

Men nu får farsen fortsätta och vi får se vart det slutar, men en sak är säker – det är ni som får betala!

Joakim Granberg,
Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Inför På spåret: Det talar för ett stopp i Södertälje

Foto: Bo Håkansson, SVT-SVT.-Pa-sparet

På spåret. Foto: Bo Håkansson, SVT

Nykvarns kommun tillhör de 140 kommuner där På spåret inte stannat till under de första 33 säsongerna. Två gånger har Södertälje varit resmål i På spåret. Händer det i år igen? Newsworthy försöker knäcka På spåret-koden. 

Imorgon bänkar sig ett par miljoner svenskar för en ny säsong av På spåret. Tretton avsnitt, vilket under de senaste säsongerna har inneburit resor till och frågor om tretton svenska orter.

På spåret har stannat två gånger i Södertälje, men aldrig i Nykvarn. Programmet har besökt åtta av 26 kommuner i Stockholms län. Senast fick Sigtuna och Stockholm besök, förra säsongen. 

Vad gör en ort till ett resmål? Det finns närmare 2 000 svenska tätorter som skulle kunna tänkas vara resmål. 162 av dessa har fått vara med i På spåret. Frågan är vad de har gemensamt. Newsworthy har samlat ett tjugotal olika datapunkter om alla dessa orter för att försöka knäcka På spåret-koden. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Det talar för Södertälje
Så vad säger På spåret-koden om Södertäljes chanser att dyka upp under säsongen som börjar på fredag? Vår modell bedömer att Södertälje antagligen inte är ett av årets resmål. Det som trots allt talar för en resa är tidsperspektivet. Det har gått 13 säsonger sedan På spåret senast besökte staden.

I länet som helhet tror På spåret-koden att Södertälje är den ort som har störst chans att vara med i årets säsong. Skulle det istället handla om en för programmet helt ny destination ligger Sollentuna bäst till även om det finns andra rookie-orter i landet som har lägre odds. 

Å andra sidan talar detta mot Nykvarn. På spåret har, som nämnts, aldrig stannat inom Nykvarns kommun, och det är dessutom ovanligt att programmet introducerar helt nya resmål.

Men ska man som tittare chansa och dra tidigt lönar det sig i regel att gissa på stora och välkända orten. Newsworthys På spåret-kod tror i år på bland annat Uppsala och Malmö som är två av de mest högfrekventa resmålen och som inte har varit med sedan säsongen 2019/20. Andra starka kandidater inför årets säsong är Västerås, Kalmar och Norrköping som varit med fem gånger tidigare, men inte sedan 2017.

Läs även: – 11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 13:41
Senast uppdaterad: 2 november 2023 13:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors