Företag i fokus:

Nya parkeringsregler i Södertälje Centrum från 1 april

Parkering

Parkeringen vid centralstationen återgår till ordinarie taxa.
Foto: Alexander Isa

Från och med 1 april genomförs förändringar i parkeringsregleringen med syfte att optimera användningen av stadens parkeringsplatser och stödja lokal handel.

Från och med den 1 april 2024 genomgår parkeringsregleringen i Södertälje centrum viktiga förändringar. Efter en period med två timmars avgiftsfri parkering på utvalda platser som en åtgärd för att stödja lokal handel under pandemin, introducerar Tekniska nämnden nya regler baserat på utredningens resultat.

Centralplan återgår till sin ordinarie taxa, medan parkeringarna vid Hebbevillan och Torekällskolans nedre parkering erbjuder två timmars avgiftsfri parkering, men utan möjlighet till förlängning.

(Annonslänk)

Dessa justeringar är en del av en provperiod som sträcker sig fram till slutet av 2024, där målet är att prioritera besökare som kommer för att handla eller utföra kortare ärenden i stadskärnan. Den avgiftsfria parkeringen vid Hebbevillan och Torekällskolan kräver användning av app för att undvika parkeringsböter, medan de traditionella betalautomaterna avlägsnas från dessa platser.

Lars Neimert, trafiktekniker i Södertälje, förklarar att förändringarna även syftar till att minska det utbredda missbruket av parkeringssystemet. Tidigare har parkeringsplatser i hög grad använts av boende och arbetande i stadskärnan samt pendlare, vilket inte gynnade den tillfälliga lösningens ursprungliga mål att främja handeln.

För att säkerställa att de nya parkeringsreglerna efterlevs och för att samla in data för framtida utvärderingar, kommer kameror att installeras i området. Denna anpassning av parkeringspolitiken är ett försök att skapa en mer välkomnande och tillgänglig stadskärna för alla besökare.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 mars 2024 14:43
Senast uppdaterad: 16 mars 2024 14:43

Södertäljesonen Magnus Wennman vinner Stora Journalistpriset

Wennman

Staffan Lindberg och Magnus Wennmann, Aftonbladet Prisas för Årets Avslöjare. Foto: Ari Luostarinen

Magnus Wennman, tillsammans med Aftonbladet-kollegan Staffan Lindberg, har tilldelats Stora journalistpriset för sitt djupgående arbete med att granska H&M:s klädåtervinning.

Magnus Wennman, 44, som är född och uppvuxen i Södertälje samt son till den kända sportjournalisten Peter Wennman, har gjort sig ett namn inom journalistiken. Som fotograf på Aftonbladet har han vunnit flera utmärkelser, bland annat som Årets TV-fotograf 2019, samt priser i tävlingar som Årets bild, World Press Photo och Picture of the Year. Wennman har sedan en tid tillbaka valt att arbeta brett inom journalistiken verksamhet och tilldelas nu, tillsammans med kollega Staffan Lindberg, Sveriges mest ansedda journalistpris för sitt granskade arbete.

Deras gemensamma granskning avslöjade hur H&M:s påstådda klädåtervinning i realiteten innebar att kläder dumpades i fattiga länder, ett arbete som skildrades med hjälp av innovativa metoder som airtags för att spåra kläderna.

Juryns motivering för att ge dem priset var: ”Med smart metod avslöjas ett berg av lögner bakom den svenska klädjättens gröna fasad”.

– Helt otroligt hedrande. Man föreställer sig aldrig att man ska vinna priser. Just nu känns det väldigt inspirerande att fortsätta jobba med klimatjournalistik, säger Södertäljesonen Magnus Wennman i ett pressutskick.

Stora Journalistpriset, som har delats ut årligen sedan 1966 av Bonnier AB, syftar till att uppmuntra och belöna framstående yrkesinsatser inom journalistiken.

– Jäkligt glad att den här typen av jobb lyfts fram där vi granskar verkligheten bakom storföretagens hållbarhetslöften. Vi hoppas att fler journalister ska göra den här typen av granskningar och syna företagen, säger Staffan Lindberg.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 12:27
Senast uppdaterad: 17 november 2023 12:32

NY RAPPORT: Barn rekryteras av tonåringar in i kriminalitet

Polis 1

Arkivbild

Tonåringar rekryterar barn i åldrarna 12-15 år till kriminella nätverk. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat bygger på intervjuer med personer som själva är eller har varit, involverade i kriminella nätverk.

Tonåringar i åldrarna 15–20 år rekryterar snabbt yngre barn, ibland inom loppet av en dag, för att utöka narkotikadistributionsnät i närområden.

Dessa barn används främst för att hantera narkotika men kan även tvingas utföra andra riskfyllda uppgifter som vapentransport och våldsdåd. Katharina Tollin, projektledare vid Brå, betonar att yngre barn är en billig arbetskraft som utnyttjas för att bland annat förvara, transportera och sälja narkotika och på så vis främja nätverkens tillväxt.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Att lämna kriminella nätverk är betydligt svårare än att kliva in. Därför bör samhället agera snabbt när möjligheter uppstår för unga att avsluta sin involvering, som när ledande nätverksmedlemmar fängslas och inte kan övervaka dem som tidigare, skriver BRÅ i sin studie.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 november 2023 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors