Företag i fokus:

Kommunen höll konferens om brottsbekämpning

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

Över 200 deltagare samlades i Södertäljes stadshus för en unik dag dedikerad åt lärande och samarbete mot organiserad brottslighet. Representanter från sex Mälardalskommuner deltog i föreläsningar och workshops med fokus på sunt samhällsbyggande.

(Annonslänk)

Den 15 mars välkomnade Södertälje kommun över 200 engagerade personer från Södertälje, Nykvarn, Strängnäs, Enköping, Eskilstuna och Västerås till en dag fylld av utbildning och diskussioner om hur man effektivast bekämpar organiserad brottslighet inom kommunal verksamhet. Initiativet, som markerar en ny era i regionalt samarbete, syftar till att stärka de sex kommunernas förmåga att identifiera och motverka de metoder som kriminella organisationer använder för att infiltrera och exploatera kommunal verksamhet och resurser.

Andreas Klingström, Södertäljes samhällsbyggnadsdirektör och ordförande för arbetsgruppen Sunt samhällsbyggande, öppnade evenemanget med att betona vikten av att bekämpa de ekonomiska förluster som uppstår till följd av organiserad brottslighet. Genom en rad föreläsningar och interaktiva workshops, belystes framgångsrika strategier och metoder för att stärka kommunernas motståndskraft.

Experter från olika myndigheter, inklusive Heidi Trangius och Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje, delade insikter om det myndighetsövergripande arbetet. De lyfte fram vikten av att våga anmäla misstänkta brottsligheter och hur samarbeten som Insats Ragnhild och projektet Pax bidrar till en säkrare och mer hållbar samhällsstruktur.

Bland annat upptäcktes nyligen vid en samordnad inspektion att ett bageri använde bakugnar som inte uppfyllde hygienstandarder. Dessutom observerades råttor i närheten av verksamheten, och det framkom att de anställda bodde på arbetsplatsen, placerade direkt ovanför de varma ugnarna.

– De som står bakom illegal verksamhet som denna vill tjäna pengar, vi försvårar för dem på alla sätt genom att kunna lägga viten och hitta svart arbetskraft. Genom olika myndigheters befogenheter gör vi det möjligt, säger Appelgren och Trangius.

Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje.
Foto: Shamash Oyal

Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten riktade uppmärksamheten mot de utmaningar kommuner står inför när det gäller osund konkurrens och hur kriminella nätverk kan påverka offentliga upphandlingar samt exploatera bristande kontrollmekanismer inom entreprenörskedjor.

– När ett företag får dåligt rykte flyttar de på sig. Det är därför vi är här idag så att ni kan bygga upp den viktiga samverkan med andra kommuner och hitta varandras ”best practices”, säger Sara Persson.

Forskaren Carina Gunnarsson, känd för sina studier om maffian på Sicilien, bidrog med en akademisk dimension till diskussionen. Hon belyste riskerna med subtil och öppen påverkan från organiserade brottsnätverk och hur dessa hot kan ta sig uttryck i korruption och infiltration av den offentliga sektorn.

Dagen avrundades med workshops där deltagarna arbetade fram konkreta strategier för att hantera de utmaningar som organiserad brottslighet för med sig inom områden såsom bygglov, tillsyn, vård och omsorg, försörjningsstöd, polisanmälningar och folkregistreringsbrott.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 mars 2024 14:57
Senast uppdaterad: 19 mars 2024 14:57

Liberalerna: Vi måste skydda förskolebarn från skärmhysteri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Poxnio

Det är ingen nyhet att digitaliseringen i den svenska skolan har gått för långt. Forskare varnar för att skärmtiden hindrar elevernas inlärning, samtidigt som lärare vittnar om att kostnaden för skärmarna gör så att det inte finns pengar över till riktiga läroböcker. Liberalerna agerar nu i regeringsställning för att motverka konsekvenserna av den massiva digitaliseringen i skolan.

Vad som däremot gått alltför ouppmärksammat är att den skärmhysteri som tidigare främst drabbade grund- och gymnasieskolan även fått konsekvenser för de allra yngsta barnen i den svenska förskolan. Socialdemokraterna och Miljöpartiet säkerställde det genom att ändra läroplanen, så att det är obligatoriskt för förskolor att låta de små barnen använda skärmar.

Det kommer Liberalerna nu att sätta stopp för.

Liberalerna Johan Pehrson, partiledare, och gruppledaren i Södertälje, Metin Hawsho

Självklart kan digitaliseringen ha fördelar. För oss är det samtidigt lika självklart att det även kan finnas nackdelar. Så verkar särskilt vara fallet i skolan, och inte minst i förskolan. En avhandling visar exempelvis att surfplattor och appar allt mer har kommit att ersätta traditionella aktiviteter, som exempelvis bokläsning och lek, i förskolan. Det räcker inte att begränsa innehållet i surfplattorna till pedagogiska appar – samma forskare fann att barnen har svårt att ta sig till innehållet i dem.

”Barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten”

Även experter från Karolinska Institutet och Lunds universitet har tidigare konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling. Skärmtiden kan på så sätt kopplas till försämrad inlärning, försenad språkutveckling eller förvärrade koncentrationssvårigheter. 

Utifrån barnens utveckling och inlärning tyder även mycket på skärmtid är närmast motsatsen till undervisningstid – ju mer av den, desto sämre utveckling för barnet. Det är det främsta skälet till att Liberalerna nu tar flera initiativ för att freda de små barnen från digitaliseringsexperimentet i förskolan. Barn har pedagogiska behov av stimulans och ska inte kidnappas för skärmindustrins vinstjakt.

Johan Pehrson, Liberalerna
Partiledare & arbetsmarknadsminister

Metin Hawsho(L)
Gruppledare Södertälje

Läs även: DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Här är topp 10-listan över årets mest populära gymnasieprogram

Täljegymnasiet

Täljegymnasiet. Foto: Alexander Isa

Nu vet höstens nya gymnasieelever i Södertälje var de har fått plats. Ett program på Mälardalens tekniska gymnasium sticker ut som det mest populära, samtidigt har fem program från Täljegymnasiet hamnat på topp 10-listan över de mest eftertraktade i Södertälje.

Inför höstens antagning till gymnasieskolorna i Södertälje har Mälardalens tekniska gymnasium blivit en särskilt populär destination för blivande elever. Totalt 162 sökande har anmält sitt intresse för skolans Industritekniska program.

Även Täljegymnasiets program har lockat stort intresse, med fem av deras program som har hamnat på topp 10-listan över de mest eftertraktade programmen i staden. Det visar att teknik- och industriinriktningar fortsätter att vara populära bland gymnasieelever i Södertälje.

Här är topp 10-listan över de mest eftertraktade program i Södertälje.

GYMNASIESKOLAPROGRAM OCH INRIKTNING ANTAL
ANTAGNA
RESERVER
TOTALT
ANTAL SÖKANDE
1.Mälardalens tekniska gymnasiumIndustritekniska programmet.7290162
2.TäljegymnasietEkonomi: Juridik.323668
3.S:ta RagnhildsgymnasietEkonomi.501363
4.TäljegymnasietEkonomi: Ekonomi.323163
5.TäljegymnasietSamhällsvetenskap: Samhälle.323062
6.VackstagymnasietBarn- och fritid: Fritid och hälsa.301646
7.TäljegymnasietSamhällsvetenskap: Beteendevetenskap.311243
8.TorekällgymnasietEl- och energi: Elteknik.182341
9.VackstagymnasietEstetiska – bild och formgivning: Textil design.182341
10.TäljegymnasietNaturvetenskap.32537

Källa: Gymnasieantagningen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 juli 2023 15:24
Senast uppdaterad: 4 juli 2023 15:45

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors