Företag i fokus:

Kommunen höll konferens om brottsbekämpning

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

Över 200 deltagare samlades i Södertäljes stadshus för en unik dag dedikerad åt lärande och samarbete mot organiserad brottslighet. Representanter från sex Mälardalskommuner deltog i föreläsningar och workshops med fokus på sunt samhällsbyggande.

(Annonslänk)

Den 15 mars välkomnade Södertälje kommun över 200 engagerade personer från Södertälje, Nykvarn, Strängnäs, Enköping, Eskilstuna och Västerås till en dag fylld av utbildning och diskussioner om hur man effektivast bekämpar organiserad brottslighet inom kommunal verksamhet. Initiativet, som markerar en ny era i regionalt samarbete, syftar till att stärka de sex kommunernas förmåga att identifiera och motverka de metoder som kriminella organisationer använder för att infiltrera och exploatera kommunal verksamhet och resurser.

Andreas Klingström, Södertäljes samhällsbyggnadsdirektör och ordförande för arbetsgruppen Sunt samhällsbyggande, öppnade evenemanget med att betona vikten av att bekämpa de ekonomiska förluster som uppstår till följd av organiserad brottslighet. Genom en rad föreläsningar och interaktiva workshops, belystes framgångsrika strategier och metoder för att stärka kommunernas motståndskraft.

Experter från olika myndigheter, inklusive Heidi Trangius och Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje, delade insikter om det myndighetsövergripande arbetet. De lyfte fram vikten av att våga anmäla misstänkta brottsligheter och hur samarbeten som Insats Ragnhild och projektet Pax bidrar till en säkrare och mer hållbar samhällsstruktur.

Bland annat upptäcktes nyligen vid en samordnad inspektion att ett bageri använde bakugnar som inte uppfyllde hygienstandarder. Dessutom observerades råttor i närheten av verksamheten, och det framkom att de anställda bodde på arbetsplatsen, placerade direkt ovanför de varma ugnarna.

– De som står bakom illegal verksamhet som denna vill tjäna pengar, vi försvårar för dem på alla sätt genom att kunna lägga viten och hitta svart arbetskraft. Genom olika myndigheters befogenheter gör vi det möjligt, säger Appelgren och Trangius.

Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje.
Foto: Shamash Oyal

Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten riktade uppmärksamheten mot de utmaningar kommuner står inför när det gäller osund konkurrens och hur kriminella nätverk kan påverka offentliga upphandlingar samt exploatera bristande kontrollmekanismer inom entreprenörskedjor.

– När ett företag får dåligt rykte flyttar de på sig. Det är därför vi är här idag så att ni kan bygga upp den viktiga samverkan med andra kommuner och hitta varandras ”best practices”, säger Sara Persson.

Forskaren Carina Gunnarsson, känd för sina studier om maffian på Sicilien, bidrog med en akademisk dimension till diskussionen. Hon belyste riskerna med subtil och öppen påverkan från organiserade brottsnätverk och hur dessa hot kan ta sig uttryck i korruption och infiltration av den offentliga sektorn.

Dagen avrundades med workshops där deltagarna arbetade fram konkreta strategier för att hantera de utmaningar som organiserad brottslighet för med sig inom områden såsom bygglov, tillsyn, vård och omsorg, försörjningsstöd, polisanmälningar och folkregistreringsbrott.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 mars 2024 14:57
Senast uppdaterad: 19 mars 2024 14:57

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors