Företag i fokus:

Kommunen höll konferens om brottsbekämpning

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

Över 200 deltagare samlades i Södertäljes stadshus för en unik dag dedikerad åt lärande och samarbete mot organiserad brottslighet. Representanter från sex Mälardalskommuner deltog i föreläsningar och workshops med fokus på sunt samhällsbyggande.

(Annonslänk)

Den 15 mars välkomnade Södertälje kommun över 200 engagerade personer från Södertälje, Nykvarn, Strängnäs, Enköping, Eskilstuna och Västerås till en dag fylld av utbildning och diskussioner om hur man effektivast bekämpar organiserad brottslighet inom kommunal verksamhet. Initiativet, som markerar en ny era i regionalt samarbete, syftar till att stärka de sex kommunernas förmåga att identifiera och motverka de metoder som kriminella organisationer använder för att infiltrera och exploatera kommunal verksamhet och resurser.

Andreas Klingström, Södertäljes samhällsbyggnadsdirektör och ordförande för arbetsgruppen Sunt samhällsbyggande, öppnade evenemanget med att betona vikten av att bekämpa de ekonomiska förluster som uppstår till följd av organiserad brottslighet. Genom en rad föreläsningar och interaktiva workshops, belystes framgångsrika strategier och metoder för att stärka kommunernas motståndskraft.

Experter från olika myndigheter, inklusive Heidi Trangius och Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje, delade insikter om det myndighetsövergripande arbetet. De lyfte fram vikten av att våga anmäla misstänkta brottsligheter och hur samarbeten som Insats Ragnhild och projektet Pax bidrar till en säkrare och mer hållbar samhällsstruktur.

Bland annat upptäcktes nyligen vid en samordnad inspektion att ett bageri använde bakugnar som inte uppfyllde hygienstandarder. Dessutom observerades råttor i närheten av verksamheten, och det framkom att de anställda bodde på arbetsplatsen, placerade direkt ovanför de varma ugnarna.

– De som står bakom illegal verksamhet som denna vill tjäna pengar, vi försvårar för dem på alla sätt genom att kunna lägga viten och hitta svart arbetskraft. Genom olika myndigheters befogenheter gör vi det möjligt, säger Appelgren och Trangius.

Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje.
Foto: Shamash Oyal

Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten riktade uppmärksamheten mot de utmaningar kommuner står inför när det gäller osund konkurrens och hur kriminella nätverk kan påverka offentliga upphandlingar samt exploatera bristande kontrollmekanismer inom entreprenörskedjor.

– När ett företag får dåligt rykte flyttar de på sig. Det är därför vi är här idag så att ni kan bygga upp den viktiga samverkan med andra kommuner och hitta varandras ”best practices”, säger Sara Persson.

Forskaren Carina Gunnarsson, känd för sina studier om maffian på Sicilien, bidrog med en akademisk dimension till diskussionen. Hon belyste riskerna med subtil och öppen påverkan från organiserade brottsnätverk och hur dessa hot kan ta sig uttryck i korruption och infiltration av den offentliga sektorn.

Dagen avrundades med workshops där deltagarna arbetade fram konkreta strategier för att hantera de utmaningar som organiserad brottslighet för med sig inom områden såsom bygglov, tillsyn, vård och omsorg, försörjningsstöd, polisanmälningar och folkregistreringsbrott.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 mars 2024 14:57
Senast uppdaterad: 19 mars 2024 14:57

Södertälje Sjukhus expanderar med nytt byggprojekt

Sodertalje-sjukhus_hus20_efter_hogupplost

Illustration av påbyggnaden på hus 20. Pressbild

I ett ambitiöst projekt för att möta framtidens vårdbehov, inleder Locum AB bygget av fyra nya våningsplan på hus 20 vid Södertälje sjukhus.

– Påbyggnaden ger oss bättre förutsättningar för att driva geriatrisk vård på Södertälje sjukhus, säger Anna Gerber Ekblom, vd på Södertälje sjukhus i ett pressmeddelande.

Södertälje sjukhus, en institution med en lång historia av vårdexcellens, går nu in i en ny fas av sin utveckling. Efter flera år av förbättringar och upprustningar, bland annat med en helt ny behandlingsbyggnad och renoverade existerande strukturer, riktar sjukhuset nu fokus mot hus 20.

– Syftet med påbyggnaden på hus 20 är att förbättra den fysiska arbetsmiljön för vårdpersonalen och skapa fler patientsäkra geriatriska vårdplatser. Nu skapar vi en hållbar vårdmiljö för alla som rör sig i lokalerna enligt Arbetsmiljöverkets höga krav, säger Jens Sjöström, ordförande Locum.

(Annonslänk)

Projektet, som leds av Locum AB, innefattar tillägget av fyra våningar som totalt täcker en yta på omkring 9 000 kvadratmeter. Dessa nya våningar är designade för att vara energieffektiva och arbetsmiljövänliga, vilket kommer att ge positiva effekter både för personal och patienter. Tre av de nya våningarna är avsedda för geriatrisk vård, med tjugo nya vårdplatser per avdelning, vilket innebär en utökning med sextio platser. Det fjärde våningsplanet är tänkt att användas för generell vård.

Denna expansion är inte bara en fysisk förändring. Den markerar en viktig anpassning till de förändrade kraven i hälso- och sjukvårdslagstiftningen och Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Genom att flytta den geriatriska vården från den äldre byggnaden, hus 18, till de nybyggda, moderna lokalerna, kommer sjukhuset att kunna erbjuda en högre standard av vård och arbetsmiljö.

Utöver förbättringar i arbetsmiljön och patientsäkerheten, kommer den nya byggnaden att erbjuda ett förbättrat inomhusklimat, tack vare redan installerad kyla och energieffektiva fönster och fasader. Med en byggstart i slutet av februari, ligger projektet på kurs för att slutföras och tas i bruk till våren 2026.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 00:42

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors