Företag i fokus:

Kommunen höll konferens om brottsbekämpning

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

Över 200 deltagare samlades i Södertäljes stadshus för en unik dag dedikerad åt lärande och samarbete mot organiserad brottslighet. Representanter från sex Mälardalskommuner deltog i föreläsningar och workshops med fokus på sunt samhällsbyggande.

(Annonslänk)

Den 15 mars välkomnade Södertälje kommun över 200 engagerade personer från Södertälje, Nykvarn, Strängnäs, Enköping, Eskilstuna och Västerås till en dag fylld av utbildning och diskussioner om hur man effektivast bekämpar organiserad brottslighet inom kommunal verksamhet. Initiativet, som markerar en ny era i regionalt samarbete, syftar till att stärka de sex kommunernas förmåga att identifiera och motverka de metoder som kriminella organisationer använder för att infiltrera och exploatera kommunal verksamhet och resurser.

Andreas Klingström, Södertäljes samhällsbyggnadsdirektör och ordförande för arbetsgruppen Sunt samhällsbyggande, öppnade evenemanget med att betona vikten av att bekämpa de ekonomiska förluster som uppstår till följd av organiserad brottslighet. Genom en rad föreläsningar och interaktiva workshops, belystes framgångsrika strategier och metoder för att stärka kommunernas motståndskraft.

Experter från olika myndigheter, inklusive Heidi Trangius och Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje, delade insikter om det myndighetsövergripande arbetet. De lyfte fram vikten av att våga anmäla misstänkta brottsligheter och hur samarbeten som Insats Ragnhild och projektet Pax bidrar till en säkrare och mer hållbar samhällsstruktur.

Bland annat upptäcktes nyligen vid en samordnad inspektion att ett bageri använde bakugnar som inte uppfyllde hygienstandarder. Dessutom observerades råttor i närheten av verksamheten, och det framkom att de anställda bodde på arbetsplatsen, placerade direkt ovanför de varma ugnarna.

– De som står bakom illegal verksamhet som denna vill tjäna pengar, vi försvårar för dem på alla sätt genom att kunna lägga viten och hitta svart arbetskraft. Genom olika myndigheters befogenheter gör vi det möjligt, säger Appelgren och Trangius.

Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje.
Foto: Shamash Oyal

Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten riktade uppmärksamheten mot de utmaningar kommuner står inför när det gäller osund konkurrens och hur kriminella nätverk kan påverka offentliga upphandlingar samt exploatera bristande kontrollmekanismer inom entreprenörskedjor.

– När ett företag får dåligt rykte flyttar de på sig. Det är därför vi är här idag så att ni kan bygga upp den viktiga samverkan med andra kommuner och hitta varandras ”best practices”, säger Sara Persson.

Forskaren Carina Gunnarsson, känd för sina studier om maffian på Sicilien, bidrog med en akademisk dimension till diskussionen. Hon belyste riskerna med subtil och öppen påverkan från organiserade brottsnätverk och hur dessa hot kan ta sig uttryck i korruption och infiltration av den offentliga sektorn.

Dagen avrundades med workshops där deltagarna arbetade fram konkreta strategier för att hantera de utmaningar som organiserad brottslighet för med sig inom områden såsom bygglov, tillsyn, vård och omsorg, försörjningsstöd, polisanmälningar och folkregistreringsbrott.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 mars 2024 14:57
Senast uppdaterad: 19 mars 2024 14:57

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Tidigare festarrangör förlorade i rätten mot kommunen

Dinner fest, bord. middag

Foto: Pexels

I en avgjord dom avslogs skadeståndskravet mot Miljönämndens beslut att begränsa verksamheten i lokalen Mona Lisa på grund av smittskyddsåtgärder.

Södertälje Tingsrätt har bedömt ett fall där Miljönämnden den 21 december 2020 beslutade att begränsa Alex Roxenhamns, tidigare ägaren av verksamhet i Mona Lisa, med hot om vite, på grund av coronapandemin. Beslutet, som omfattade förbud mot att anordna fester och evenemang, kopplades till miljöbalken och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Enligt den tidigare ägaren var beslutet olagligt, och denne ansåg därför att kommunen gjort sig skyldig till att ersätta den skada som uppstått, i form av bland annat hyresfakturor.

Tingsrätten fokuserade på om Miljönämndens beslut utgjorde fel eller försummelse i skadeståndslagens mening. Även om länsstyrelsen senare upphävde en del av beslutet, ansåg tingsrätten inte att Miljönämnden hade gjort sig skyldig till felaktigheter. Detta grundades på att Miljönämndens tolkning av miljöbalkens tillämpningsområde hade utrymme för bedömning och att deras beslut inte var uppenbart oriktigt.

Tingsrätten fann vidare att även om första punkten i beslutet upphävdes, var den tredje punkten fortfarande giltig. Det innebar att Roxenhamn var tvungen att anpassa sin verksamhet oavsett, vilket underminerar sambandet mellan den påstådda skadan och Miljönämndens agerande.

Som resultat avslås den tidigare ägarens yrkande och han döms att betala Södertälje kommuns rättegångskostnader på 47 002 kr.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 00:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors