Företag i fokus:

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Hon vinner nyinstiftade priset Guldfjärilen

Tom.t

Guldfjärilens vinnare, Sabina Meimermondt
Foto: Niclas Carlsson

Guldfjärilen, ett nytt pris instiftat av Hands-On-Science för att uppmärksamma pedagogiska innovationer inom naturvetenskap och teknik, har tilldelats Sabina Meimermondt. Ceremonin ägde rum på Tom Tits Experiment, känt för sitt engagemang inom STEM-utbildning.

I syfte att hylla innovativa pedagogiska insatser inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik har Hands-On-Science, i samarbete med Lekolar, instiftat priset Guldfjärilen. Priset syftar till att erkänna de som skapat möjligheter för ett lustfyllt och likvärdigt lärande. Under en ceremoni hos Tom Tits tilldelades Sabina Meimermondt detta prestigefyllda pris samt en vinstcheck på 50.000 kronor.

– Årets vinnare av Guldfjärilen är en eldsjäl som inspirerar både elever och andra lärare. Hon skapar magi med de naturvetenskapliga ämnena redan från förskoleklass, säger Utbildningspedagog Sofia Winerdal, Hands-On Science. 

(Annonslänk)

Evenemanget blev även en plattform för invigningen av ett nytt Makerspace på Tom Tits Experiment, utvecklat i nära samarbete med Lekolar. Det nya skaparutrymmet är utformat för att främja upptäckarglädje och kreativitet, med hjälp av återbruksmöbler och flexibel inredning anpassad för dynamiskt lärande. Visionen bakom Makerspace och samarbetet med Lekolar är att göra lärande tillgängligt och engagerande för alla, vilket speglas i användningen av roliga och utbildande bygg- och konstruktionsprodukter.

– Makerspace är en attraktiv plats för skapande i alla åldrar och storlek på grupper. Här skapar barn och ungdomar prototyper av sina idéer ena dagen och vuxna konferensgrupper sitter i kreativa möten nästa dag, säger Tiffany Alnefelt, pedagog och partnerskapsansvarig på Tom Tit.

Genom Guldfjärilen och det nya Makerspace stärker Tom Tit och Lekolar sitt åtagande att inspirera till ett positivt förhållningssätt till STEM, och markerar vikten av innovativt och tillgängligt lärande i naturvetenskap och teknik.

– Lustfyllt lärande är kärnan i Tom Tits verksamhet, vilket vi verkligen kan satsa på i samarbetet med Lekolar. Med vårt gemensamma arbete och det vi åstadkommer tillsammans, gör vi skillnad för barn och unga i samhället, säger Tiffany Alnefelt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 16 mars 2024 19:51

DEBATT: Elever lider i tystnad: En kallbrand i våra skolor

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pexels

”Varje barn förtjänar en rättvis och inkluderande utbildning, och det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet”, skriver skribenten

I skolor runt om i världen är det en självklarhet att varje elev ska ha rätt till en utbildning som är anpassad efter deras behov och förutsättningar. Dessvärre är verkligheten inte alltid i linje med denna idealbild. Trots att det finns lagar och riktlinjer som skyddar barns rättigheter och fastställer krav på skolorna, konfronteras många elever fortfarande med en verklighet där deras behov ignoreras och deras rättigheter kränks. 

På en fristående skola i Södertälje har detta blivit en vardag för eleverna som dagligen utsätts för kränkningar, hot och våld. Kollektiva bestraffningar, psykisk misshandel och mobbning som ses mellan fingrarna är bara toppen av isberget. 
Bristande pedagogik och få behörig personal är bland annat orsaker till att vårdnadshavare till barn som bytt skola skriver omdömen som: 

“Skolans rektor måste bli avstängd från sitt jobb, majoriteten av barnen är psykiskt deprimerade. Sverige, var finns barnens rättigheter i detta lidande? Vad är barnens fel om de inte är av svenskt ursprung, så att rektorn sårar dem med deprimerande ord?” 

“Värsta skolan som finns i Södertälje speciellt skolans rektor som bara anställer lärare som fortfarande utbildar sig och har inte erfarenhet o lärare som inte kan prata bra svenska som har varit i sverige bara några år.. rektorn som tänker på bara pengar och inte barnens utveckling..” 

”Elever, vårdnadshavare och personal får ta smällen när skolan inte vill se allvaret.”

“Skamligt” ”Oprofessionell ledning” 

Elever, vårdnadshavare och personal får ta smällen när skolan inte vill se allvaret. Anställda som går in i väggen pga hög arbetsbelastning, hög frånvaro, elever som inte får rätt stöd pga personalbrist och förtvivlade vårdnadshavare pga bristande tillsyn av deras barn är några av konsekvenserna. Hög personalomsättning, elever som byter skola, deprimerad personal, elever som inte vill komma till skolan och därmed riskerar att inte nå målen är resultatet av att ingenting görs. 
Det leder även till att elever inte ges möjlighet att nå sin fulla potential och att de hamnar i en negativ spiral av underprestation och frustration. 

(Annonslänk)

Skärpta krav, mer erfaren personal, regelbundna kontroller och inspektioner är bara början av listan på vad som krävs för att få ordning på detta. Den här skolan är bara toppen av isberget, det handlar om en skola i en stad, en av flera tusen skolor i Sverige. 

För att adressera dessa utmaningar är det avgörande att det finns ett starkt fokus på att förbättra pedagogiken i skolorna och att säkerställa att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver för att lyckas. Det krävs också en ökad medvetenhet och efterlevnad av lagar och riktlinjer som skyddar barns rättigheter och garanterar lika tillgång till utbildning för alla elever.

”Det är dags att vi tar ansvar”

Det är dags att vi tar ansvar för att säkerställa att varje elev får den utbildning de förtjänar och att vi arbetar för att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig välkomna, respekterade och stöttade i sin inlärning. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential och där ingen lämnas utanför. 

Stärkt pedagogisk utbildning och fortbildning: Lärare och skolpersonal behöver kontinuerligt utbildas och fortbildas i ämnen som specialpedagogik, konflikthantering och hur man skapar en inkluderande lärmiljö. Detta hjälper dem att bättre förstå och möta barns olika behov. 

Förbättrad pedagogik och undervisningsmetoder: Skolor kan investera i fortbildning för lärare för att lära sig om olika undervisningsmetoder som är anpassade efter elevernas individuella behov och inlärningsstilar. Det kan innebära differentierad undervisning, användning av teknik och multimedia, samt aktiva och engagerande lärandemetoder. 

Individualiserat stöd: Skolor bör erbjuda individualiserat stöd och anpassningar för elever med olika behov, såsom särskilt stöd för elever med inlärningssvårigheter och tillgång till psykologiskt stöd för elever som behöver det. 

Stärkt samarbete mellan skola, hem och samhälle: Genom att involvera föräldrar och vårdnadshavare samt samhället i skolans verksamhet kan man skapa en starkare och mer stödjande miljö för eleverna. Detta kan inkludera föräldrakvällar, samarbete med lokala organisationer och företag och andra initiativ för att främja gemenskap. 

Det är dags att vi tar ansvar för att säkerställa att varje elev får den utbildning de förtjänar och att vi arbetar för att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig välkomna, respekterade och stöttade i sin inlärning. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential och där ingen lämnas utanför. 

I kampen för att säkerställa att elevernas behov tillgodoses och deras rättigheter respekteras får vi aldrig ge upp. Varje barn förtjänar en rättvis och inkluderande utbildning, och det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet för varje elev, oavsett bakgrund eller behov. 

Ledsen pedagog 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 mars 2024 17:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors