Företag i fokus:

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

SENASTE NYTT: Regeringen vill stänga SiS i Södertälje

IMG_4266-scaled

Polis på Sis-Tysslinge vid ett tidgare tillfälle. Foto: Shamash Oyal

Regeringen siktar på att stänga Sis och lägga nytt fokus på en helt ny organisation, vars namn ännu inte är fastställt. – Det är ett faktum att myndigheten SiS inte har förmågan att möta samhällsutvecklingen på ett tillfredsställande sätt, säger Linda Lindberg, gruppledare (SD).

I ljuset av den ökande kritiken mot Statens institutionsstyrelse, SiS, inklusive dess verksamhet i Södertälje, har regeringen beslutat att tillsätta en utredning för att omfattande reformera den statliga barn- och ungdomsvården.

Utredningen kommer att fokusera på att analysera organisationens effektivitet, föreslå åtgärder för att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektiven, och undersöka behovet av förbättrad utslussning och eftervård. Denna åtgärd kommer som ett svar på det växande behovet bland barn och unga, där många har kopplingar till kriminella nätverk eller utsätter sig för risker genom missbruk eller självskadande beteende.

– Situationen för barn och unga som är i samhällets vård ska alltid leda till det bättre, aldrig till det sämre, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall(M).

SiS ungdomshem Tysslinge utanför Södertälje. Bild: SiS

Regeringens ambition är att skapa en statlig barn- och ungdomsvård av hög kvalitet, som är trygg, säker och rättssäker för alla inblandade. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att se över och förbättra nuvarande brister inom verksamheten, när våldet och åldern kryper allt längre ner och fler ungdomar placeras på Sis på grund av grov kriminalitet.

– När Sis skapades på 90-talet så var det nog få som trodde att vi skulle se den utveckling vi har fått se. Att unga gängkriminella skulle placeras på myndigheten var det nog få som kunde förutspå. Vi har en allt grövre våld bland våra ungdomar och på den här myndigheten, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Nuvarande brister inom verksamheten ska kartläggas, beskrivas och analyseras och utredningen ska redovisas senast den 25 april 2025. Samtidigt förbereder sig Kriminalvården för en etableringen av ungdomsfängelser för 15- till 17-åringar som dömts för grova brott, vilka ska vara i drift i juli 2026.

Läs även:

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2024 21:18
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 21:18

KTH överväger att stanna kvar i Södertälje

Pressbild-KTH

Pressbild: KTH

KTH kan komma att behålla sin närvaro i Södertälje trots initiala planer på att flytta verksamheten till Stockholm, enligt en rapport från SVT.

– Vi har ett projekt igång för att hitta andra format för en närvaro i Södertälje, säger rektor Anders Söderholm till SVT.

(Annonslänk)

I slutet av förra året meddelade KTH att de planerade att flytta sin verksamhet från Södertälje till huvudcampuset i Stockholm, i syfte att stärka universitetets ekonomi och framtida utveckling genom att reducera kostnader.

Den planerade flytten, som offentliggjordes i november, förväntas ta flera år att genomföra med ett mål om fullföljande senast år 2027.

Bakom beslutet ligger KTH:s ekonomiska utmaningar, förstärkta av pandemins effekter, hög inflation och ökade kostnader för lokalhyra, där besparingar på över 150 miljoner kronor förväntas enbart från lokalutgifter. Beslutet att lämna Södertälje motiverades även av att campuset tidigare ansågs vara svårt att motivera, delvis på grund av ett lågt antal studenter och examina.

Trots detta pekar nya rapporter från SVT på att KTH fortfarande kan överväga att bibehålla en viss närvaro i staden med flera lärosäten.

– Det är viktigt att den spetskompetens vi har på lärosätet kommer till godo där den bäst behövs samt kan utvecklas i samverkan med världsledande företag. I ljuset av detta tycker vi att Södertälje är en viktig plats att finnas på, säger Jessika Hedén, gruppchef på MDU till SVT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2024 18:45
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 18:45

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors