Företag i fokus:

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors