Företag i fokus:

INSÄNDARE: KD firar 60 år – Ett parti byggt på oföränderliga värderingar

Anna Syr

Anna Syrjänen, KD
Foto: Södertälje kommun

”Vi Kristdemokrater behövs i svensk politik”, det skriver Kristdemokraternas gruppledare Anna Syrjänen.

I dag, 20 mars 2024, är det 60 år sedan Kristdemokraterna bildades. Det var främst två skäl som fick våra pionjärer att bilda ett nytt politiskt parti. De reagerade starkt på den politiska utvecklingen i Sverige. De drevs av övertygelsen om att kristen människosyn och etik är avgörande för det goda samhällsbygget.

När Kristdemokraterna bildades år 1964 svepte en radikal förändringsvind över Sverige. Det skulle vara slutpratat om normer och fostran. Röster höjdes i stället för en etiskt neutral skola och stat. Ett återkommande krav var att samhället skulle befrias från sådant som förknippades med kristen etik. Bildandet av ett nytt politiskt parti blev därför ett motdrag. Allt sedan 1964 har Kristdemokraterna därför hävdat att det finns vissa värderingar som är värda att kämpa för över tid. Och en allmängiltig uppfattning om vad som är rätt och vad som är fel.

Vår förste partiledare Birger Ekstedt påpekade: “Ju svagare den etiska värdegemenskapen är utvecklad i samhället, desto större risk för gruppmotsättningar och kaotisk samhällsutveckling och desto mer beroende blir samhället av yttre tvångsåtgärder.”

”Sverige behöver en värderingskompass som skiljer rätt”

Alf Svensson som var vår partiledare i 31 år har tydliggjort att vi behöver ett gemensamt etiskt modersmål och att Sveriges etiska modersmål är den judisk-kristna etiken. Vi kristdemokrater hävdar att det finns värderingar som inte är valbara. Egentligen borde detta var en självklarhet. Flera av dagens stora samhällsproblem visar på just detta.

Sverige behöver en värderingskompass som skiljer rätt från fel lika tydligt som öst och väst, syd och nord.

Vi är stolta över vår historia som vilar på två ben; den europeiska antinazistiska och den svenska folkrörelsebakgrunden. Vi Kristdemokrater behövs i svensk politik.

Anna Syrjänen
Gruppledare KD

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 21:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Södertäljes pensionärer bland de fattigaste i landet

Äldre hemtjänst

Foto: Pixnio

Södertäljes pensionärer är bland de fattigaste i landet. Det visar en sammanställning från Folksam som visar den genomsnittliga inkomsten för nyblivna pensionärer.

En nybliven pensionär har i genomsnitt 107 kronor per dag kvar av sin pension efter att ha täckt boende och hushållskostnader. Kvinnliga pensionärer har i genomsnitt 53 kronor per dag kvar, medan manliga pensionärer har i genomsnitt 157 kronor per dag kvar.

(Annoslänk)

– Det krävs en förändring av vårt pensionssystem där långsiktighet och kontinuitet står i fokus, istället för brandkårsutryckningar och fler bidrag, för att öka den ekonomiska tryggheten för pensionärerna, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Enligt Folksam har nyblivna pensionärer i Södertälje kommun minst kvar av sin pension efter att boende- och hushållskostnader har dragits bort. Här saknas det 937 kronor per månad (-31 kronor per dag). Särskilt hårt drabbade är män, som har minst kvar i plånboken efter kostnader, vilket uppgår till 70 kronor per månad (2 kronor per dag).

– För pensionärer som kämpar med att få ihop sin ekonomi kan en genomgång av el-, telefoni- och bredbandsavtal vara ett sätt att minska utgifterna, ett annat sätt är att undersöka möjligheten att ansöka om bostadstillägg. För de som ännu inte gått i pension är ett eget sparande viktigt för att motverka effekterna av ett pensionssystem som inte levererar på det som utlovats, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Folksam har lagt fram en plan för att förbättra pensionssystemet. Deras förslag inkluderar höjda pensioner, en fördelningsmekanism för överskott och en modernisering av garantipensionen för att göra systemet mer rättvist och stabilt.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors