^{Staffan Lindberg och Magnus Wennmann, Aftonbladet Prisas för Årets Avslöjare. Foto: Ari Luostarinen}

Magnus Wennman, tillsammans med Aftonbladet-kollegan Staffan Lindberg, har tilldelats Stora journalistpriset för sitt djupgående arbete med att granska H&M:s klädåtervinning.

Magnus Wennman, 44, som är född och uppvuxen i Södertälje samt son till den kända sportjournalisten Peter Wennman, har gjort sig ett namn inom journalistiken. Som fotograf på Aftonbladet har han vunnit flera utmärkelser, bland annat som Årets TV-fotograf 2019, samt priser i tävlingar som Årets bild, World Press Photo och Picture of the Year. Wennman har sedan en tid tillbaka valt att arbeta brett inom journalistiken verksamhet och tilldelas nu, tillsammans med kollega Staffan Lindberg, Sveriges mest ansedda journalistpris för sitt granskade arbete.

Deras gemensamma granskning avslöjade hur H&M:s påstådda klädåtervinning i realiteten innebar att kläder dumpades i fattiga länder, ett arbete som skildrades med hjälp av innovativa metoder som airtags för att spåra kläderna.

Juryns motivering för att ge dem priset var: ”Med smart metod avslöjas ett berg av lögner bakom den svenska klädjättens gröna fasad”.

– Helt otroligt hedrande. Man föreställer sig aldrig att man ska vinna priser. Just nu känns det väldigt inspirerande att fortsätta jobba med klimatjournalistik, säger Södertäljesonen Magnus Wennman i ett pressutskick.

Stora Journalistpriset, som har delats ut årligen sedan 1966 av Bonnier AB, syftar till att uppmuntra och belöna framstående yrkesinsatser inom journalistiken.

– Jäkligt glad att den här typen av jobb lyfts fram där vi granskar verkligheten bakom storföretagens hållbarhetslöften. Vi hoppas att fler journalister ska göra den här typen av granskningar och syna företagen, säger Staffan Lindberg.

^{(Annonslänk)}

^Arkivbild

Tonåringar rekryterar barn i åldrarna 12-15 år till kriminella nätverk. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat bygger på intervjuer med personer som själva är eller har varit, involverade i kriminella nätverk.

Tonåringar i åldrarna 15–20 år rekryterar snabbt yngre barn, ibland inom loppet av en dag, för att utöka narkotikadistributionsnät i närområden.

Dessa barn används främst för att hantera narkotika men kan även tvingas utföra andra riskfyllda uppgifter som vapentransport och våldsdåd. Katharina Tollin, projektledare vid Brå, betonar att yngre barn är en billig arbetskraft som utnyttjas för att bland annat förvara, transportera och sälja narkotika och på så vis främja nätverkens tillväxt.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Att lämna kriminella nätverk är betydligt svårare än att kliva in. Därför bör samhället agera snabbt när möjligheter uppstår för unga att avsluta sin involvering, som när ledande nätverksmedlemmar fängslas och inte kan övervaka dem som tidigare, skriver BRÅ i sin studie.