Företag i fokus:

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Klockan ställs om till sommartid – Har du uppdaterat din?

Klocka

Foto: Pexels

Sedan dess införande under första världskriget har sommartiden blivit en årlig tradition i över 70 länder världen över, inklusive Sverige. Denna justering av klockan framåt en timme under de ljusare månaderna syftar till att maximera dagsljusets användning.

(Annonslänk)

Sommartiden, ett fenomen som först såg dagens ljus i Österrike och Tyskland den 30 april 1916, skapades ursprungligen som en åtgärd för att spara energi genom att minska behovet av belysning på kvällarna. Idén spred sig snabbt till andra europeiska länder, inklusive Sverige, som adopterade systemet senare samma år. Trots att det tillfälligt återkom under andra världskriget, var det först 1980 som sommartiden blev en fast årlig tradition i Sverige, och 1996 harmoniserades datumet för sommartidsbörjan och -slut över hela EU.

Sommartid innebär att klockan ställs fram en timme under perioden från den sista söndagen i mars till den sista söndagen i oktober, vilket i vardagligt tal motsvaras av övergången från vintertid, eller ”normaltid”, till sommartid. Denna justering är mest märkbar i länder närmare polerna, såsom de nordiska, där den ger extra dagsljus under kvällarna under våren och hösten.

För att enkelt minnas när klockan ska justeras kan man använda sig av minnesregeln: ”På våren ställer vi fram utemöblerna (och klockan), och på hösten ställer vi tillbaka dem.” Och för den moderna befolkningen, där smartphones och digitala enheter dominerar, sker denna förändring oftast automatiskt, vilket gör övergången smidigare för alla.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 mars 2024 13:50
Senast uppdaterad: 31 mars 2024 13:50

Charlie Petersson släpper nytt debutalbum

2022_01_CharlieP-scaled-1

Charlie Petersson
Foto: Alexander Isa

Med en mix av passion, talang och äventyr släpper Södertäljes egen Charlie Petersson sin djupt personliga låt ”Always Forever”, en försmak av hans efterlängtade debutalbum.

Charlie Petersson, Södertälje-talangen som redan gjort avtryck som skådespelare, tar nu steget fullt ut som musiker med släppet av ”Always Forever”. Denna ballad, som speglar hans resa och upplevelser genom Europa, är bara början på vad som lovar att bli en lysande musikkarriär. Efter framgången med sin dokumentär ”Street Tunes” på SVT Play, där han delade med sig av livet som gatumusikant, har Petersson fått erkännande för sitt unika uttryckssätt och sin förmåga att beröra.

(Annonslänk)

På långfredagen den 29 mars presenterade Petersson den känsloladdade balladen, en del av hans kommande debutalbum ”Millenialistic”. Låten är en hyllning till de musikaliska influenser som format honom; från 60-talets rock till 90-talets britpop och det tidiga 00-talets indiepop, där han särskilt hyllar det engelska 90-talets guldålder.

Genom samarbete med skivbolaget The Future Sound of Stockholm och den erfarna producenten Mats Björke (Mando Diao), visar Petersson upp en mångfacetterad talang som både låtskrivare, sångare och skådespelare.

Utöver sitt arbete i studion, har Petersson hållit ett imponerande schema med 75 liveframträdanden under 2023, vilket bevisar hans dedikation och kärlek till live-musiken. Med framträdanden i både svenska och internationella filmprojekt, inklusive en huvudroll mot Stellan och Gustaf Skarsgård, är Peterssons förmåga att fängsla publiken både på scen och skärm oförneklig.

Som en verklig ambassadör för mångsidighet, förbereder sig nu Charlie Petersson för att lansera ”Millenialistic” innan sommaren. Med en redan färgstark karriär bakom sig, och ett ännu ljusare framtidsperspektiv, är Petersson redo att sätta sin prägel på musikvärlden.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 31 mars 2024 00:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors