Företag i fokus:

Ljuspunkten, verksam sedan 1972, stänger för gott

ljusp.-

Grundaren Anders Jonsson, dottern Nina Tiedemann och Ninas 22-åriga dotter Tilde Lindström.
Foton: Privata/Alexander Isa

Efter mer än 50 år som en av Södertäljes mest anrika butiker, stänger Ljuspunkten sina dörrar för alltid. Den familjeägda butiken, en central punkt i stadsbilden sedan ett halvt sekel tillbaka, tar farväl av sina trogna kunder.

Ljuspunkten, en trotjänare i Södertäljes detaljhandel, har sedan etableringen varit en viktig del av stadscentrumets kommersiella liv. Butiken, som drivs av den tredje generationen i familjen Jonsson-Tiedemann, kommer att stänga i slutet av april, vilket markerar slutet på en era.

För närvarande styrs butikens dagliga verksamhet av 22-åriga Tilde Lindström, som tog över rodret från sin mamma Nina Tiedemann. Nina, i sin tur, hade tidigare tagit över verksamheten i början på 00-talet från sin far, Anders Jonsson, som grundade butiken 1972. Sedan dess har Ljuspunkten varit en familjeangelägenhet, med en stark tradition av personlig service och ett engagemang i det lokala samhället.

Kollegorna Linda Gustavsson och Tilde Lindström.
Foto: Alexander Isa

Men trots sin långa historia och djupa rötter i samhället, har Ljuspunkten inte varit immun mot de utmaningar som detaljhandeln står inför idag. Från början av januari signalerade en skylt på dörren att slutet var nära. Från och med den 30 april står den 400 kvadratmeter stora butiken, fördelad på två plan och med utsikt över inre Maren, tom.

Tilde Lindström pekar på flera orsaker till butikens nedgång, inklusive brist på parkeringsmöjligheter, en ökad trend mot näthandel och påverkan av inflationen. Dessa faktorer har tillsammans bidragit till ett minskat kundflöde och en osäker ekonomisk framtid för butiken.

Med den sista april som slutdatum, är utförsäljningen redan i full gång med stora rabatter. Hela butiken och lagret ska tömmas, vilket erbjuder en sista chans för kunderna att säkra en del av Ljuspunktens historia. Tilde och hennes familj bär med sig minnen av bättre tider, när butiken var en livlig mötesplats för samhället. Avslutningen av Ljuspunkten är inte bara slutet på en affärsverksamhet, utan också slutet på en epok i Södertäljes handelshistoria.

– Vi är glada och tacksamma för de fina och roliga år vi har fått ha i Södertälje. Nu är det dags för oss att hitta på något annat, säger Tilde Lindström till Telgenytt.

Tilde Lindström. 
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 mars 2024 22:17

Pendeltrafikstopp – Bron gick inte att stänga efter öppning

Tag

Foto: Alexander Isa

Tågtrafiken mellan Östertälje och Södertälje hamn avbröts tillfälligt under torsdagsförmiddagen. Detta efter att ett tekniskt fel inträffade på Saltsjöbron.

Vid 10:30-tiden på torsdagen upplevde resenärer i pendeltrafiken ett oväntat stopp när tågtrafiken i båda riktningar avbröts. Orsaken till trafikstoppet var tekniska problem med Saltsjöbron, som förbinder Östertälje med Södertälje hamn. Dessa problem påverkade dock inte fordonstrafiken på bron.

– Järnvägsbron över Södertälje kanal gick inte att stänga. Det var tillfälligt stopp i SL:s pendeltågstrafik från Södertälje centrum till och från Uppsala/Stockholm City. Det var bara tågen som påverkades, säger SL:s presstalesperson till Telgenytt.

Enligt SL:s presstjänst kunde bron inte stängas som planerat efter en öppning, men problemet kunde emellertid lösas efter en kort stund, och trafiken kunde återupptas. Incidenten skapade tillfälliga störningar i pendeltrafiken, men situationen hanterades snabbt för att minimera påverkan på resenärerna.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 februari 2024 11:45
Senast uppdaterad: 29 februari 2024 11:45

Ökad diskriminering mot utländsk bakgrund i arbetslivet

Sodertalje-2

En ny rapport från Kommunal lyfter fram en oroande trend av förstärkta negativa attityder och systematisk diskriminering mot personer med utländsk bakgrund i Sverige, särskilt inom arbetsmarknaden.

– Tänk att du fått ett jobb och gör ditt bästa där, men sen får du ändå höra att det är fel på dig. Från kollegorna, anhöriga, politiker – eller regeringen. Det är en mörk verklighet som många medlemmar i Kommunal tyvärr känner igen sig i, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

En nyligen publicerad rapport från fackförbundet Kommunal, betitlad ”Var kommer du ifrån? Egentligen?”, kastar ljus över en bekymrande utveckling där personer med utländsk bakgrund möter ökade hinder och fördomar i samhället och på arbetsplatser. Rapporten, som bygger på omfattande data, visar att utlandsfödda medlemmar i Kommunal är betydligt mer utsatta för trakasserier och diskriminering jämfört med deras svenska motsvarigheter.

Kommunal, som representerar en stor andel av de anställda inom den svenska välfärdssektorn, påpekar att en betydande del av deras medlemsbas består av personer födda utanför Sverige. Trots deras viktiga roll i att upprätthålla välfärdstjänster, indikerar rapportens statistik en tydlig missgynnande av denna grupp. Specifikt lyfter rapporten fram att individer födda i Afrika har en tre gånger högre risk att endast erbjudas tillfälliga anställningar jämfört med de som är födda i Sverige.

Även svenskfödda med afrikanska föräldrar upplever svårigheter att få fasta anställningar, trots att de är fullt integrerade i det svenska utbildningssystemet.

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Rapporten belyser även en låg organisationsgrad bland utlandsfödda medlemmar och deras underrepresentation inom fackförbundet. Med 30 procent av medlemmarna födda i ett annat land, och ytterligare 9 procent som har minst en förälder född utomlands, är det tydligt att denna betydande del av arbetskraften står inför unika utmaningar. Bland de mest framträdande nationalitetsgrupperna inom förbundet är personer med ursprung i Asien och Afrika, vilka utgör en viktig del av Kommunals medlemsbas.

Dessutom framkommer det att utlandsfödda medlemmar löper en högre risk att utsättas för arbetsrelaterade negativiteter såsom trakasserier, mobbning, och osynliggörande. Specifikt är risken för att uppleva hat, hot, och andra former av ovälkommet beteende betydligt högre bland dessa grupper jämfört med deras kollegor födda i Sverige eller Norden.

–  Jag kan konstatera att den här rapporten visar att även vi har mycket kvar att göra. Kommunal ska, på riktigt vara ett fackförbund för alla. Det är dags att vi tar den här debatten på allvar, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 29 februari 2024 01:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors