Företag i fokus:

Här är arkitektvinnaren för Lunakvarteret

ab43b6e0b9406f34_800x800ar

Segraren ”Himlen är vårt tak”.
Foto: Södertälje kommun

Våren 2023 inleddes en arkitekttävling som ska utgöra grunden för detaljplanen av Lunakvarteren. Nu har vinnaren korats.

(Annonslänk)

Södertälje stadskärna står inför en spännande utveckling. Tävlingen, som inleddes våren 2023 och lockade flera kreativa förslag med målet att återuppliva och förnya stadens hjärta.

Efter en noggrann granskning av flera tävlingsbidrag, bland annat ”Flätan”, ”Det sammanvävda Luna” och ”Vid samma bord”, utsågs ”Himlen är vårt tak” till segrare. En jury bestående av representanter från Telge Fastigheter, Södertälje kommun och Sveriges Arkitekter, bedömde förslagen baserat på uppsatta kriterier. Det vinnande bidraget ska nu ligga till grund för den nya detaljplanen för Lunakvarteret och kommer att implementeras av Telge Fastigheter, antingen i sin helhet eller delvis.

– Vi är otroligt stolta och glada över att få förtroendet att utveckla ett av Södertäljes mest välkända kvarter, säger Mårten Leringe, partner och arkitekt för CF Möller, till Södertälje kommun.

En modern vision för Södertälje.

Presentationen av det vinnande bidraget ägde rum under tisdagen, inför ögonen på flera representanter från kommunen. ”Himlen är vårt tak” lovar en omvandling till en modern och attraktiv stadskärna där människor vill spendera sin tid.

– Transformationen av Lunakvarteren är ett ambitiöst och framtidsinriktat projekt med höga ambitioner för att skapa trivsel för både människor och vårt klimat. Här kombineras varsamt rivande med byggnation som har låg klimatpåverkan. Vår förhoppning är att transformationen av Luna kan bli en förebild för andra städer i Sverige och Skandinavien, säger Mårten Leringe.

Foto: Södertälje kommun

Detaljerade planer för ”Himlen är vårt tak” avslöjar en noggrant genomtänkt design som inte bara berikar den lokala miljön utan även bidrar till stadens övergripande estetik. Konceptet inkluderar innovativ dagsljusföring, strategisk fördelning av olika verksamheter och välplanerade entréer och orienteringar. Dess unika diagonalaxel skapar en överblick som sträcker sig bortom kvarterets gränser, och förslagets hantering av områdets nivåskillnader tros kunna skapa långsiktigt värde för Södertälje.

Arkitekturen, som kännetecknas av en avvägd skala och känslig gestaltning, utlovar att bli en kvalitetshöjare för staden, ge Lunakvarteren en distinkt karaktär och identitet, och framförallt, skapa en plats där Södertäljeborna vill vara.

Foto: Södertälje kommun

Juryns motivering:
Det vinnande bidraget ”Himlen är vårt tak” övertygar genom sättet att sortera och välja åtgärder som skapar värde. Det gäller för landskapet, staden, kvarteret och människorna som ska vistas här. De genomtänkta lösningarna berikar omgivningen i alla riktningar. Förslaget bedöms mycket övertygande med vacker dagsljusföring, olika verksamheters fördelning och placering, samt hur entréer utformas och orienteras.

Man kan dra nytta av nivåskillnaderna, vilket ger högt långsiktigt värde genom de förutsättningar som strukturen skapar. Här ser vi attraktiva och inbjudande platser och en arkitektur som formas med avvägd skala samt inkännande gestaltning som kan tillföra staden stora kvaliteter och ge Luna stark karaktär och identitet.

BILDEXTRA – Se samtliga tävlingsbidrag

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 mars 2024 20:00
Senast uppdaterad: 26 mars 2024 23:42

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

IVO konstaterar brister vid ett omsorgsboende

Hemtjänst

Foto: Pxhere

En äldre person drabbades av stroke, men närstående blev aldrig informerade av boendet. Nu konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, IVO, brister vid ett av kommunens vård- och omsorgsboende.

En äldre drabbades av stroke på ett boende i Södertälje och hade ramlat ur sin rullstol. Han fördes till sjukhus vård, men närstående blev inte informerade om händelsen. En vecka efter fallet kontaktades anhöriga, men från sjukhuset och inte från boendet. Kort därefter avled den äldre personen.

En anmäl upprättades till IVO av närstående som vill att se en förbättring och för att undvika liknande situationer i framtiden.

I utredningen fann IVO att vård- och omsorgsboendet inte hade säkerställt att prioriteringsordningen för information till närstående vid akut sjukdom var känd av alla medarbetare. Sjuksköterskan som arbetade den aktuella dagen uppgav hög arbetsbelastning som den troligaste orsaken till att hon inte kontaktade närstående.

Som åtgärd för att undvika liknande situationer i framtiden kommer vårdgivaren säkerställa att prioriteringsordningen finns i respektive områdespärm som patrullsjuksköterska bär med sig under sitt arbetspass.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 2 april 2023 02:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors