Företag i fokus:

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

AstraZeneca söker undantag från sanktioner mot Ryssland

Astra Pressbild

AstraZeneca
Pressbild

AstraZeneca, har lämnat in en formell ansökan till svenska utrikesministeriet för att undantas från vissa EU-sanktioner mot Ryssland. Denna begäran är grundad i företagets behov av att fortsätta leverera livsviktiga mediciner till landet trots de rådande sanktionerna.

I ansökan, som skickades den 14 mars, understryker AstraZeneca sitt åtagande att upprätthålla högsta möjliga standarder för kvalitet och säkerhet i leverans av mediciner som behandlar allvarliga sjukdomar, inklusive cancer och sällsynta sjukdomar.

Företaget framhåller vikten av att kunna fortsätta sin verksamhet i Ryssland för att inte äventyra tillgången till nödvändig vård för patienter som är beroende av dessa behandlingar.

(Annonslänk)

Enligt EU:s sanktionsregler finns det möjlighet för medlemsstaternas myndigheter att bevilja undantag från vissa restriktioner, om de anser att det är nödvändigt för att skydda humanitära intressen eller säkerställa leverans av essentiella tjänster. AstraZeneca betonar i sin ansökan att deras produkter inte bara är avgörande för patienternas hälsa utan också uppfyller de strikta krav som ställs på läkemedel i Europa, vilket bidrar till att upprätthålla höga säkerhets- och kvalitetsstandarder globalt.

Företagets förfrågan till svenska myndigheter är en del av en större strategi för att säkerställa att de kan fortsätta att leverera sina produkter under de rådande internationella restriktionerna, samtidigt som de följer internationell rätt och upprätthåller sitt engagemang för etiska affärsprinciper och patientvård.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2024 11:59
Senast uppdaterad: 12 maj 2024 02:17

Höga tandvårdskostnader för äldre – Ett växande problem

Tandläkare

Foto: Pexels

Tandvårdskostnaderna kan vara en tung börda, särskilt för pensionärer. Medan de flesta äldre idag har behållit sina egna tänder, vilket är positivt för deras allmänhälsa, innebär det också betydande utgifter.

Kostnaderna för tandvård kan variera från tiotusen upp till hundratusen kronor, vilket är priser många pensionärer inte har råd med. Tandhälsoförbundet argumenterar för att tandläkarbesök inte borde vara dyrare än besök hos läkaren.

– Varför ska det kosta tiotusen- eller hundratusentals kronor mer att gå till tandläkaren än till doktorn, säger Tandhälsoförbundets ordförande Peter Söderlund.

(Annonslänk)

Alla politiska partier är överens om att många sjukdomar börjar i munnen, som karies, inflammerat tandkött och infektioner i rotfyllda tänder. Trots detta fortsätter kostnaderna för tandvård att vara oöverstigliga för många äldre. Detta understryker behovet av en översyn av tandvårdsstödet.

Det pågår en utredning som syftar till att ompröva tandvårdsstödet och dess samhällskostnader. En välgrundad tandvård för alla skulle inte bara förbättra livskvaliteten för Sveriges äldre men också visa sig vara ekonomiskt lönsam för samhället.

– Att lägga in tandvården i samma välfärdssystem som sjukvården skulle förmodligen vara lönsamt för samhället, säger Peter Söderlund.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2024 08:00
Senast uppdaterad: 12 maj 2024 01:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa