Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Tidigare festarrangör förlorade i rätten mot kommunen

Dinner fest, bord. middag

Foto: Pexels

I en avgjord dom avslogs skadeståndskravet mot Miljönämndens beslut att begränsa verksamheten i lokalen Mona Lisa på grund av smittskyddsåtgärder.

Södertälje Tingsrätt har bedömt ett fall där Miljönämnden den 21 december 2020 beslutade att begränsa Alex Roxenhamns, tidigare ägaren av verksamhet i Mona Lisa, med hot om vite, på grund av coronapandemin. Beslutet, som omfattade förbud mot att anordna fester och evenemang, kopplades till miljöbalken och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Enligt den tidigare ägaren var beslutet olagligt, och denne ansåg därför att kommunen gjort sig skyldig till att ersätta den skada som uppstått, i form av bland annat hyresfakturor.

Tingsrätten fokuserade på om Miljönämndens beslut utgjorde fel eller försummelse i skadeståndslagens mening. Även om länsstyrelsen senare upphävde en del av beslutet, ansåg tingsrätten inte att Miljönämnden hade gjort sig skyldig till felaktigheter. Detta grundades på att Miljönämndens tolkning av miljöbalkens tillämpningsområde hade utrymme för bedömning och att deras beslut inte var uppenbart oriktigt.

Tingsrätten fann vidare att även om första punkten i beslutet upphävdes, var den tredje punkten fortfarande giltig. Det innebar att Roxenhamn var tvungen att anpassa sin verksamhet oavsett, vilket underminerar sambandet mellan den påstådda skadan och Miljönämndens agerande.

Som resultat avslås den tidigare ägarens yrkande och han döms att betala Södertälje kommuns rättegångskostnader på 47 002 kr.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 00:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors