Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Utsedd till hedersdoktor vid Lunds Universitet

Foto: Södertälje kommun

2018 tilldelade kommunen honom Sankta Ragnhildsmedaljen för sina insatser. Nu hedras Samir Abu Eid, från Södertälje, med titeln hedersdoktor vid Lunds universitet.

”Vilken fantastisk ära”, skriver han i ett inlägg på Facebook.

Lunds universitets samhällsvetenskapliga fakultet har tilldelat Samir Abu Eid, en framstående journalist och Mellanösternkorrespondent för SVT, titeln hedersdoktor för 2024.

Abu Eid, som även har arbetat för TV4, har fått utmärkelsen för sitt arbete med att förmedla en saklig och djupgående förståelse av freds- och konfliktfrågor i världen. Dessutom har han rapporterat från över tio krig och konflikter i bland annat Libyen, Syrien, Irak/Kurdistan, Gaza, Jemen, Mali, Afghanistan och Ukraina.

Nu har han utsetts till hedersdoktor vid Lunds universitet.

Fakultetens motivering lyder:
I en tid av ökande politisk polarisering och desinformation bidrar Samir Abu Eids arbete till att klargöra konfliktdynamiker, fredsprocesser och större händelser i världspolitiken för SVT:s publik.”

Samir Abu Eid kommer att officiellt promoveras som hedersdoktor vid en ceremoni i Lund den 31 maj 2024, som en erkänsla för hans bidrag till samhällsvetenskapen och journalistiken.

”Jag är otroligt stolt och kan inte tänka mig ett finare erkännande för mitt arbete som Mellanösternkorrespondent.”, skriver han.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 januari 2024 20:10
Senast uppdaterad: 19 januari 2024 20:13

Josefin Anero samlar in pengar till mördade pojken

IMG_8104

Foto: Privat/Shamash Oyal

I kölvattnet av den tragiska händelsen i Rosenlund, där en nioårig pojke miste livet, har Josefin Anero från Södertälje tagit initiativ till att samla in pengar för att hedra pojken och stödja familjen.

– Många har hört av sig och frågat hur de kan hjälpa till, förutom att swisha och dela vidare min story på Instagram, säger Anero till Telgenytt

Det har nu passerar mer än en vecka som en pojke hittades svårt skadad i en lägenheten och senare avled. Pojkens pappa, som befann sig i bostaden vid tillfället för händelsen, greps av polisen och häktats, misstänkt på sannolika skäl för mord.

Josefin Aneros, vars dotter umgicks med pojken, beslutade att organisera en insamling, inte bara för att stödja familjen i denna svåra tid, utan också att skapa ett varaktigt minne av pojken.

– Efter en så tragisk händelse känner man sig maktlös inför de närmaste anhöriga. Men eftersom min dotter var en väldigt nära vän till pojken och de gick i samma klass, kände jag att en insamling i hans namn var det minsta jag praktiskt kunde göra, säger Anero till Telgenytt

Pojken fördes med ambulanshelikopter till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda. Foto: Shamash Oyal

Ursprungligen syftade insamlingen till att samla in tillräckligt med pengar för att kunna skicka ett vackert blomsterarrangemang till begravningen. Men när insamlingen växte, insåg Anero att det skulle bli ett överskott. Initiativet väckte stor uppmärksamhet och har fått omfattande stöd från Södertäljes invånare, vilket återspeglar deras solidaritet och sorg över den unga pojkens tragiska bortgång.

Initiativet är ett bevis på den starka gemenskapskänslan i Södertälje och visar hur staden kan samla kraft i svåra tider. Josefin Anero och de som deltar i insamlingen representerar en ljuspunkt i en annars mörk och sorglig händelse.

Insamlingen kommer att pågå fram till begravningen, och eventuellt överskott kommer även att användas för att täcka andra kostnader som är relaterade till begravningsceremonin.

– Jag tror att det sista man som sörjande mamma vill tänka på när ens barn har gått bort är ekonomiska hinder i begravningsfrågan, om det nu finns sådana. Jag kommer att ha dialog med mamman angående placering av resterande medel. Alternativet är att skänka det till lämplig stiftelse, säger Josefin Anero.

Vill du bidra till insamlingen? Swisha till 070 953 15 08

Läs även: – Pappa häktad för misstänkt mord på nioårig son

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 januari 2024 12:54
Senast uppdaterad: 19 januari 2024 12:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors