Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Södertäljebon vidare i världsmästerskapen i Milano

Js

Jonathan Svensson. Foto: Andrea Alegnin

Jonathan Svensson från Södertälje fortsätter sin framgång i fäktning. Efter en imponerande prestation i världsmästerskapen i Milano med fem segrar av fem möjliga tar sig Svensson vidare till huvudrundan.

Världsmästerskapen i fäktning har precis inletts i den italienska staden Milano och kommer att pågå fram till den 30 juli. Bland de tävlande finns Jonathan Svensson, en fäktare från Södertälje, som representerar Sverige. Svensson rankas som 112:a i världen och har nyligen haft framgångar, bland annat en sjätteplats på EM i Plovdiv som en av höjdpunkterna.

Svensson, som rankas 112:a i världen, imponerade under söndagen med fem vinster av fem möjliga, vilket ledde till ett direktavancemang till huvudrundan.

Den svenska truppen består av totalt 10 fäktare som deltar i individuella tävlingar för damvärja, damflorett och herrvärja. Dessutom kommer Sverige att delta i lagtävlingarna för både dam- och herrvärja.

Efter söndagens tävlingar i herrvärja och damflorett kvalificerade sig fem av de sex svenska fäktarna vidare till nästa omgång. Tävlingarna fortsätter på onsdagen den 26 juli med 64 fäktare kvar i varje tävling. Det återstår att se hur långt Jonathan Svensson och resten av den svenska truppen kan nå i världsmästerskapen i Milano.

Foto: Andrea Alegnin #bizziteam

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 05:10
Senast uppdaterad: 24 juli 2023 05:10

Ökande narkotikabeslag i Sverige under första halvåret

da15391b-b98b-41cc-b0f9-44b65a580424

I juni hittades drygt 316 kilo cannabis gömt i urgröpta gipsplattor. Foto: Tullverket

I Tullverkets nya statistik avslöjar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat betydligt. EnNarkotikan är en central intäktskälla för kriminella gäng, vilket ofta leder till våldsamheter på narkotikamarknaden, det rapporter Tullverket.

Tullverket har genomfört fler narkotikabeslag under första halvåret 2023 än under hela föregående år. Statistiken visar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat avsevärt, med sammanlagt över 4,5 ton narkotika under perioden. Beslagen av cannabis har ökat drastiskt, särskilt i Stockholms län där 179 kilo marijuana beslagtogs, jämfört med bara 4 kilo under samma period föregående år. Även vapendelar och läkemedlet Ketamin har visat en ökning i beslag jämfört med 2022.

– Vapendelar tas oftast in via post- och kurirflödet och sätts sedan ihop till färdiga vapen hos mottagare,  säger Lisa Engel, enhetschef för kontrollenhet Öst, till P4 Södertälje.

Samband mellan våldsvågen och smugglingen.

Enligt Tullverket finns det en tydlig koppling mellan den ökande våldsvågen under våren och smugglingen av vapendelar. De kriminella gängen är starkt beroende av narkotikahandeln, vilket ofta leder till konflikter och skjutningar på narkotikamarknaden.

Kokainbeslag på över 200 kilo i Helsingborgs hamn. Foto: Tullverket

– De stora beslagen visar att vi blivit vassare men också att smugglingen är omfattande. Efterfrågan på narkotika är stor och så länge det finns en efterfrågan kommer smugglingen att fortsätta. Den som köper några gram kokain till helgen ska veta att man direkt bidrar till den gängkriminalitet som plågar vårt samhälle idag, säger Charlotte Svensson. 

Beslagen av de mest kända narkotiska preparaten har ökat markant under första halvåret 2023 jämfört med samma period 2022. Flera enskilda beslag på över 100 kilo har gjorts, med en majoritet av de största beslagen i Helsingborgs hamn, där kokain hittats i kylcontainrar från Sydamerika och cannabis i lastbilar som anlänt med färja.

Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel mäts även i samhällsnytta. Genom att förhindra spridningen av dessa droger minskar samhällets kostnader för vård och sociala insatser.

Redan under första halvåret 2023 beräknas samhällsnyttan ligga över 5,1 miljarder kronor, vilket är en rekordnivå för halvårsperioden. Tullverkets arbete spelar därmed en betydande roll i att bekämpa narkotikahandelns negativa påverkan på samhället.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 23 juli 2023 23:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors