Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

DEBATT: Misslyckad matreform i Södertäljes äldreomsorg

Livsmedel frukt

Foto: Alexander Isa

En av de bäste kvaliteterna en politiker kan ha, är förmågan att omvärdera tidigare ståndpunkter och se vad som funkar och inte funkar. Korten ligger nu på bordet, och vi har svart på vitt att äldreomsorgsnämndens nya matreform inte fungerar. 

Södertälje kommun beslutade att från och med sommaren 2023 skulle inköp av matvaror ske digitalt via leverantören Mathem. Detta beslut togs i äldreomsorgsnämnden 2022 och reaktionerna har varit starka, från brukare, omsorgspersonal och anhöriga. Valfriheten försvann, och de logistiska och arbetsmiljömässiga problemen är många.

Brukare som inte själva kan ta emot varorna får hjälp av hemtjänstpersonalen. Tyvärr fungerar det mindre bra eftersom Mathem inte kan garantera några tider. Detta är ett stort stressmoment som innebär att personalen får bevaka leveranstider och anpassa sig till att kunna vara på plats. Om personal inte hinner närvara går varorna i retur till Mathem. Det är minst sagt vanskligt att tvinga äldreomsorgens personal till att agera matombud, när personalen har så mycket annat att tänka på.

”Ska valfrihet upphöra att existera bara för att personen blivit äldre?”

Utöver det, har den enskilde brukaren ofta varit kund länge i en annan matkedja, och känner sig mer bekväm med utbudet och varorna. Ska valfrihet upphöra att existera bara för att personen blivit äldre? Vi kan även läsa skräckexempel där vissa brukare har fått helt fel leveranser, i det särskilda fallet rörde det sig om en större leverans av mejeriprodukter; närmare sex liter yoghurt, två smörpaket och två ostar. När nära anhörig påtalade det utgick leveransen veckan därpå. Jag tänker då på de som inte har några anhöriga att be om hjälp.

 

Pia Sjöstrand, Socialdemokraterna. Äldreomsorgsnämndens ordförande Södertälje kommun.
Foto: Liza Simonsson

Det finns en ambition från kommunen att brukaren ska kunna sitta med vid beställningen av mat. Tyvärr har det visat sig att när det kommer till verkligheten har det inte funnits den möjligheten. På grund av personalens redan pressade schema har det haft svårt att lägga till ytterligare en sak de behöver göra på schemat.

Det kan så klart finnas fördelar med en elektronisk matleverans, men om kommunen har som mål att näthandeln ska fungera, kommer följande krävas:

  • Valfrihet
  • IT-kompetens hos personal (vissa sidor är inte direkt användarvänliga)
  • Avsätta tid i schemat för att kunna möjliggöra att brukare sitter med vid beställning av mat
  • Använda sig mer av lokala handlare

Södertälje kommun säger att det finns en ”ambition” att utvärdera effekterna av de digitala inköpen. Redan nu ser vi de negativa konsekvenserna och utmaningarna, och för att se till att den utvärderingen blir så rättvis som möjligt, bör alla parter, brukare, personal samt Mathem, vara involverade.

Vi hoppas nu att Pia Sjöstrand och Socialdemokraterna tar sitt förnuft till fånga, och lyssnar på såväl den politiska oppositionen, såväl som brukare och personal som för fram den här kritiken.

Med detta styre vill vi verkligen inte bli gamla i Södertälje.

Susanne Jakobsson
Ledamot för Sverigedemokraterna i äldreomsorgsnämnden

Pimpa Voittonen
Ledamot för Sverigedemokraterna i äldreomsorgsnämnden

Pia Höglander
Ersättare för Sverigedemokraterna i äldreomsorgsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 14:36
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Kraftig minskning av butiker i Södertälje

Lokal

Montagebild

Södertälje har sedan 2017 sett en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med var sjunde butik som har stängt ner, det rapporterar nyhetsbyrån Newsworthy.

Sedan 2017 har Södertälje kommun bevittnat en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med en markant ökning av tomma lokaler i stadens centrum. Denna utveckling är i linje med en nationell trend där Sverige sett en 7 procentig minskning av butiksantalet.

Enligt nya siffror från Handelsrådet och HUI Research har Södertälje drabbats hårdare än genomsnittet, med en nedgång som överstiger det nationella snittet. Specifikt är det butiker som säljer sällanköpsvaror, inklusive kläder och böcker, samt dagligvaruhandeln som har upplevt de största minskningarna.

Även Nykvarns kommun har känt av trenden, med en minskning från 17 butiker år 2017 till 12 butiker år 2022.

Läs även: – ”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 06:59

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors