Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Pendeltrafikstopp – Bron gick inte att stänga efter öppning

Tag

Foto: Alexander Isa

Tågtrafiken mellan Östertälje och Södertälje hamn avbröts tillfälligt under torsdagsförmiddagen. Detta efter att ett tekniskt fel inträffade på Saltsjöbron.

Vid 10:30-tiden på torsdagen upplevde resenärer i pendeltrafiken ett oväntat stopp när tågtrafiken i båda riktningar avbröts. Orsaken till trafikstoppet var tekniska problem med Saltsjöbron, som förbinder Östertälje med Södertälje hamn. Dessa problem påverkade dock inte fordonstrafiken på bron.

– Järnvägsbron över Södertälje kanal gick inte att stänga. Det var tillfälligt stopp i SL:s pendeltågstrafik från Södertälje centrum till och från Uppsala/Stockholm City. Det var bara tågen som påverkades, säger SL:s presstalesperson till Telgenytt.

Enligt SL:s presstjänst kunde bron inte stängas som planerat efter en öppning, men problemet kunde emellertid lösas efter en kort stund, och trafiken kunde återupptas. Incidenten skapade tillfälliga störningar i pendeltrafiken, men situationen hanterades snabbt för att minimera påverkan på resenärerna.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 februari 2024 11:45
Senast uppdaterad: 29 februari 2024 11:45

Ökad diskriminering mot utländsk bakgrund i arbetslivet

Sodertalje-2

En ny rapport från Kommunal lyfter fram en oroande trend av förstärkta negativa attityder och systematisk diskriminering mot personer med utländsk bakgrund i Sverige, särskilt inom arbetsmarknaden.

– Tänk att du fått ett jobb och gör ditt bästa där, men sen får du ändå höra att det är fel på dig. Från kollegorna, anhöriga, politiker – eller regeringen. Det är en mörk verklighet som många medlemmar i Kommunal tyvärr känner igen sig i, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

En nyligen publicerad rapport från fackförbundet Kommunal, betitlad ”Var kommer du ifrån? Egentligen?”, kastar ljus över en bekymrande utveckling där personer med utländsk bakgrund möter ökade hinder och fördomar i samhället och på arbetsplatser. Rapporten, som bygger på omfattande data, visar att utlandsfödda medlemmar i Kommunal är betydligt mer utsatta för trakasserier och diskriminering jämfört med deras svenska motsvarigheter.

Kommunal, som representerar en stor andel av de anställda inom den svenska välfärdssektorn, påpekar att en betydande del av deras medlemsbas består av personer födda utanför Sverige. Trots deras viktiga roll i att upprätthålla välfärdstjänster, indikerar rapportens statistik en tydlig missgynnande av denna grupp. Specifikt lyfter rapporten fram att individer födda i Afrika har en tre gånger högre risk att endast erbjudas tillfälliga anställningar jämfört med de som är födda i Sverige.

Även svenskfödda med afrikanska föräldrar upplever svårigheter att få fasta anställningar, trots att de är fullt integrerade i det svenska utbildningssystemet.

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Rapporten belyser även en låg organisationsgrad bland utlandsfödda medlemmar och deras underrepresentation inom fackförbundet. Med 30 procent av medlemmarna födda i ett annat land, och ytterligare 9 procent som har minst en förälder född utomlands, är det tydligt att denna betydande del av arbetskraften står inför unika utmaningar. Bland de mest framträdande nationalitetsgrupperna inom förbundet är personer med ursprung i Asien och Afrika, vilka utgör en viktig del av Kommunals medlemsbas.

Dessutom framkommer det att utlandsfödda medlemmar löper en högre risk att utsättas för arbetsrelaterade negativiteter såsom trakasserier, mobbning, och osynliggörande. Specifikt är risken för att uppleva hat, hot, och andra former av ovälkommet beteende betydligt högre bland dessa grupper jämfört med deras kollegor födda i Sverige eller Norden.

–  Jag kan konstatera att den här rapporten visar att även vi har mycket kvar att göra. Kommunal ska, på riktigt vara ett fackförbund för alla. Det är dags att vi tar den här debatten på allvar, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 29 februari 2024 01:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors