Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Lämnar styrräntan oförändrad – ”Inflationstrycket dämpat”

Erik-Thedeen-Pressbild-Riksbanken

Pressbild: Riksbanken

Riksbanken meddelade under torsdagen att man lämnar styrräntan oförändrad på 4,0 procent. Beskedet innebär en paus i höjningstakten efter flera månaders aggressiva åtstramningar.

Centralbanken gick ut i ett pressmeddelande under gårdagen med att inflationen har sjunkit och inflationstrycket har dämpats tydligt, men att det fortfarande finns risk för att inflationen inte ska sjunka tillräckligt snabbt. Det framgår även att osäkerheten inför räntebeskedet har varit betydande och att analytikernas förväntningar gått isär.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Riksbanken motiverar sitt beslut att pausa räntehöjningarna med att ”inflationen är fortsatt för hög och det kvarstår risker för att den inte ska fortsätta sjunka tillräckligt snabbt och stabiliseras vid målet, men att inflationen har sjunkit och inflationstrycket har dämpats tydligt”.

Vidare konstateras att den strama penningpolitik som förts globalt bidragit till att dämpa inflationen. Även i Sverige sjunker nu inflationstakten, ungefär i linje med Riksbankens tidigare prognos. För Södertälje kommun, som stått inför stora utmaningar kopplade till den höga inflationen under 2022, innebär detta att kostnadstrycket minskar något.

Samtidigt understryks att det finns kvarvarande risker.

”Inflationen är fortfarande för hög och det kvarstår risker att den inte ska sjunka tillräckligt snabbt framöver”, skriver centralbanken.

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 november 2023 17:20
Senast uppdaterad: 24 november 2023 17:27

Därför placerades den nya myndigheten inte i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Planer på att placera den nya utbetalningsmyndigheten i Södertälje kommun stoppades av den nya M-ledda regeringen. Orsaken som då angavs var att de inte hittade lämpliga lokaler, men nu uppger DN att det egentligen rörde sig om rädsla för kriminell infiltration.

Utbetalningsmyndigheten, vars huvuduppgift är att bekämpa välfärdsbrott, var från början tänkt att placeras i Södertälje av den förra regeringen, en plan som mottogs positivt lokalt och skulle tillföra upp till 80 nya arbetstillfällen.

Den tidigare uppfattningen inom kommunen var att regeringen ville placera myndigheten i Södertälje, tack vare kommunens långvariga arbete mot fusk och välfärdsbrott i utbetalningssystemen. Detta var något som Mikael Damberg (S) också uttryckte en positiv inställning till, gällande placeringen av den nya myndigheten i Södertälje.

Men i december förra året beslutade den nya regeringen att ändra planerna och valde istället Stockholm och Hammarby Sjöstad som plats för den nya myndigheten.

– Jag tycker det var väldigt omdömeslöst av den tidigare regeringen att ens tänka tanken att lägga en så viktig myndighet i Södertälje, när vi vet att just den kommunen har väldigt stora problem med försök till infiltration, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), till DN.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 november 2023 14:22
Senast uppdaterad: 24 november 2023 14:22

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors