Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Två pojkar åtalas – greps med skarpladdad pistol

pistol Arkivbild

Arkivbild

Två tonåringar greps tidigare i år med en skarpladdad pistol i Södertälje. Pojkarna, som tidgare misstänktes för förberedelse till mord, åtalas nu för grovt vapenbrott.

Det var under våren, den 10 maj, som polisen fick samtal om att två maskerade personer uppmärksammades i Blombacka.

Polisen ryckte snabbt ut till platsen, och efter en insats kunde de gripa två pojkar vid Myrstigen i Västra Blombacka. Pojkarna, som vid tillfället var 15 och 16 år gamla kopplades till en skarpladdad pistol som hittades i en papperskorg.

Enligt polisens misstankar var pojkarna utsända av äldre kriminella från Ronnafalangen för att begå mord mot ett rivaliserande gäng, men de stoppades av polisen.

Tonåringarna, som häktades och sedan släpptes i somras, åtalas nu grovt vapenbrott.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 oktober 2023 15:29
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 16:38

Friades från mordmisstankar – kräver skadestånd

Kriminalvarden-1

Foto/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Efter att ha blivit oskyldigt frihetsberövad yrkar nu en ung man på skadestånd. Mordmisstankarna och tiden i häkte har lämnat spår både fysiskt och psykiskt, skriver mannens juridiska ombud.

Med ett register med en ringa stöld i sitt förflutna, hamnade en 17-årige man under våren i häkte misstänkt för mord. Dock ändrades sisstankarna ändrades senare till medhjälp till mord.

Han förflyttades mellan anstalter på grund av platsbrist, vilket ledde till avbruten skolgång och förlorad kontakt med sin vårdnadshavare på grund av den långa distans till häktet. Men Södertäljebon friades helt från anklagelserna. Efter sin tid i häkte, från april till juni 2023, yrkar han nu på skadestånd enligt en ansökan till Justitiekanslern, JK.

Totalt begär mannen 152.768 kronor för sitt lidande under häktestiden med restriktioner som begränsade hans kontakter med omvärlden.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 oktober 2023 08:00
Senast uppdaterad: 24 oktober 2023 15:45

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors