Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Var femte hushåll saknar buffert för oväntade kostnader

Barn föräldrar kids hand

Bild: Pexels.

Ensamstående föräldrar saknar ekonomiskt utrymme, och var femte person bor i hushåll som inte kan hantera stora oväntade utgifter. Detta enligt ny statisitk som Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram.

Statistiken avslöjar att det finns närmare 1,7 miljoner människor i Sverige som bor i hushåll som inte kan hantera större oväntade utgifter. Nästan hälften av dessa är ensamstående föräldrar som saknar den ekonomiska flexibilitet som behövs för att möta oplanerade kostnader.

Detta innebär att de inte har möjlighet att täcka oförutsedda utgifter på minst 13 000 kronor.

(Annonslänk)

– Det motsvarar ungeför 20 procent av Sveriges befolknig. Ensamstående vuxna med barn sticker ut i flera av indikatorerna som mäter materiell och social fattigdom. I den gruppen är det till exempel vanligare än bland befolkningen i stort att ha svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är vanligare att de kommit efter med betalningar, inte har råd att spendera mindre summor på sig själva eller råd att åka på en veckas semester, säger Helena Månsson, utredare på SCB.

Enligt Statistiska centralbyrån defineras materiell och social fattigdom som att man inte har råd med en viss levnadsstandard. I det här fallet innebär det att många ensamstående föräldrar och deras barn lever i ekonomisk osäkerhet och brist på resurser för att hantera oväntade ekonomiska påfrestningar.

– I Sverige lever 14 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i materiell och social fattigdom. I hela EU är motsvarande andel 26 procent, säger Månsson.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 oktober 2023 18:45
Senast uppdaterad: 16 oktober 2023 18:46

Polisen larmades till Saltskog efter samtal om höga smällar

Polishelikopter

Arkivbild: Shamash Oyal

Natten mot måndag larmades polisen efter rapporter om höga smällar. Flera polisenheter ryckte ut, men kunde inte hitta källan till ljuden.

Strax efter midnatt fick polisen samtal om höga smällar i närheten av Saltskog. Det ledde till en omfattande polisinsats, inklusive hälp av en polishelikopter som bistod med översikt för att söka igenom området.

Men vad som är orsaken till de höga smällarna är fortfarande oklart. Polisen som var på plats hittade inga ledtrådar till händelsen, och ingen person verkar ha skadats. Efter en kort stund kunde polisen lämna platsen.

Enligt uppgifter till Telgenytt kan det handla om att någon har avfyrat fyrverkerier, men detta har inte bekräftats av polisen.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 oktober 2023 13:37
Senast uppdaterad: 16 oktober 2023 13:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors