Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

BankID drabbat av driftstörning

BankID pressbild

Pressbild: BankID

BankID drabbades av driftstörning på lördagsförmiddagen, det rapporterade Aftonbladet.

Under lördagsförmiddagen drabbades e-legimationssystemet BankIDs användare en driftstörning. Störningen påverkade flera funktioner, inklusive Swish-betalningar och möjligheten att logga in på internetbanker.

Vid 12:30 meddelade Charlotte Pataky, pressansvarig på BankID, till Aftonbladet att problemet hade åtgärdats.

– Nu fungerar Bank-id felfritt igen. Vi hade en viss driftstörning som har påverkat några användare. Vi ser ingen yttre påverkan vår felsökning pekar på ett tekniskt problem. Vi beklagar eventuella besvär som kan ha uppstått, säger hon till tidningen.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juni 2023 10:53
Senast uppdaterad: 24 juni 2023 10:53

Inkomstklyftorna växer i landet – Södertälje går mot strömmen

Södertälje

Bild: Alexander Isa.

En ny sammanställning från SCB visar att inkomstklyftorna i Sverige ökar, där tre av fyra kommuner har ökat andelen invånare som bor i hushåll med låg ekonomisk standard under åren 2015–2021. Men i Södertälje kommun är utvecklingen annorlunda.

– I Södertälje kommun bodde 18,6 procent av invånarna i hushåll med låg ekonomisk standard 2021. Det är en minskning med 1,4 procentenheter sedan 2015, säger Peter Gärdqvist, utredare på SCB.

Enligt SCB bodde 14,2 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard år 2021, vilket är en ökning med drygt en halv procentenhet sedan 2015. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard till 5,7 procent under samma period.

I Södertälje är andelen personer i hushåll med hög ekonomisk standard varit relativt oförändrad mellan 2015 och 2021.

Hushållens ekonomiska standard beräknas utifrån deras totala disponibla inkomst, som på riksnivå har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men utvecklingen ser olika ut i olika kommuner. En annan måttstock för att mäta inkomstfördelning är ginikoefficienten, som visar att inkomstskillnaderna var relativt oförändrade i Södertälje kommun mellan 2015 och 2021.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 24 juni 2023 00:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors