Företag i fokus:

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Egna varumärken tar en allt större plats i hyllorna

Ica livsmedel frukt

Arkivbild

Sedan Statistikmyndigheten, SCB, började följa livsmedelsförsäljningen i Sverige 2014, har livsmedelsjättarnas egna varor tagit en allt större plats i hyllorna.

På 17 år har matbutikerna egna varumärken ökat markant och blivit mer än tre gånger så stor enligt en ny sammanställning från SCB.

Egna varumärken säljer allt mer och spelar idag en allt viktigare roll i dagligvaruhandeln. 2004 utgjorde livsmedelskedjornas egna märkesvaror 8,5 procent av den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige.

– Under 2021 utgjorde kedjornas egna märkesvaror 27,3 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige. Andelen egna varumärken har alltså vuxit med nästan 19 procentenheter sedan 2004, vilket i det här fallet motsvarar en ökning med 221 procent, säger Daniel Wester, statistiker på SCB.

Enligt SCB är det egna märkesvarorna, inom livsmedel och dryckesområdet för de fem dagligvarublocken: Hemköp, Eldorado, Godegården, Finax, Änglamark, Coop, X-tra, Spar, Willys, ICA, Favorit (Citygross), Budget (Citygross) och Garant (sedan 2012).

”Underlaget om egna märkesvaror bygger till stor del bygger på kedjornas egen information och uppgifterna bör därför betraktas med en viss försiktighet.”, skriver Statistikmyndigheten.

Läs även – Fem tips: Så sparar du pengar när matpriserna stiger

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 16:34
Senast uppdaterad: 4 november 2022 16:34

Michels halloweenprojekt tillbaka efter virala succén

Michel

Initiativtagaren Mattias Michel. Foto: Privat

Hans halloweenprojekt uppmärksammades stort och blev viral på 24 timmar förra året.

Under halloweenhelgen i år var succén med pumpalyktor tillbaka på nytt med HSB-föreningen och Mattias Michel i spetsen.

Halloween firas sedan ett par årtionden i Sverige med ursprung i USA. Den förmodligen mest använda symbolen för Halloween är pumpalyktan som HSB föreningen använde 2021 och blev viral under ett dygn.

Nu var det dags att väck liv i pumpalyktor på nytt i Västergård.

– Allt började ju med att vi ville göra något roligt för våra medlemmar, sen när det blev viralt så tänkte vi ju att det är klart att vi måste fortsätta med detta, säger initiativtagaren Mattias Michel till Telgenytt.

Foto: Privat

Här vill föreningen skapa en plats där grannar kan komma till, mötas och umgås i en trygg tillvaro och involverade 109 lägenheter. Men att halloweenprojektet skulle få besökte från Södertäljes alla fyra hörn – det förväntade man sig inte.

– Varje gång man tittar ut från fönstret så är det alltid någon där som står och tar kort på dem. Det har uppskattas av våra medlemmar och därför har vi valt att fortsätta med det, säger Michel.

Den plats som vanligtvis är av relativ händelsefattig plats under året har nu blivit ett återkommande inslag med pumpaddekorering och rusningstrafik i det annars lugna familjeområdet i Västergård.

Foto: Privat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 15:16
Senast uppdaterad: 4 november 2022 15:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors