Företag i fokus:

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Järnasonen rankas som en av landets mäktigaste

5ea0698617c96_thumbnail

Pressbild: TV4

Järnasonen Mauri Hermundsson är en av landets mäktigaste på sociala medier. Det rapporterar Maktbarometern efter en ny kartläggning.

Sedan 2017 kartlägger Maktbarometern de mest inflytelserika personerna på svenska sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Youtube och skapar en samlad maktlista. För tredje året i rad är Järnasosonen Mustiga Mauri med på listan och har i år en hög placering.

Med sina 251 tusen följare på Instagram placerar Maktbarometern Mauri Hermundsson på plats 13 som landets mäktigaste. År 2022 befann han sig på plats 24, men klättrade hela 11 platser i år.

Men det är inte den enda kategorin han finns med i. Mustiga Mauri återfinns även i kategorierna Youtube och som Årets makthavare. På Youtube handlar det om det populära programmet ”Uppdrag mat,” där han är programledare och som har miljontals visningar. ”Uppdrag mat” tappar dock två placeringar från föregående år och hamnar från plats fyra till sjätte platsen i år.

Inom kategorin Årets makthavare har Maktbarometern rankat totalt 100 svenska konton. Här placeras Järnasosonen på plats 21, före Bianca Ingrosso (plats 22) och Zlatan Ibrahimovic (plats 31).

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 20 februari 2024 20:07

Liberalerna: Nu gör vi förskolan skärmfri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Pixnio

Skärmifieringen har svept över skolsverige med en förödande kraft. Idag är det inte ovanligt att små barn sitter framför skärmar redan i förskolan. Detta trots att forskning starkt avråder från det.

Liberalerna kommer nu att ta initiativ för att skärmhetsen i förskolan rullas tillbaka. Skolverket ska föreslå ändringar i förskolans läroplan som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg används i utbildningen. Myndigheten ska även föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Skärmexperimentet i förskolan har gått för långt. Det långsiktiga målet är att förskolan ska vara helt skärmfri.

I dag sitter många fyraåringar med skärmar i stället för att utforska världen med sina egna sinnen och ögon. WHO rekommenderar barn mellan två och fem år till högst 60 minuters stillasittande skärmtid per dag. 

Experter på Karolinska Institutet och Lunds universitet har konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling och att undervisning på skärmar är bortkastad ur lär- och utvecklingssynpunkt för de allra yngsta barnen.

Metin Hawsho. Liberalernas gruppledare Södertälje

Liberalerna rev därför nyligen upp den förra regeringens nationella digitaliseringsstrategi som bland annat skulle innebära fortsatt digitalisering i förskolan.

Idag är det obligatoriskt enligt förskolans läroplan att även små barn ska använda digitala verktyg, det ändrar vi nu på. Huvudregeln i förskolans läroplan ska i stället vara att undervisningen är skärmfri.

Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Så gör vi för att barn i förskolan ska utforska paddorna i dammen, snarare än sitta med paddan i soffan.

Självklart ska man få koppla av framför favoritprogrammet på TV eller Youtube ibland. Men skärmar ska vara som lördagsgodis – man ska inte få det för ofta. Skolan och förskolan ska vara arenor för att lära sig saker, för att umgås med andra barn och för att röra på sig. För mycket skärmtid kan leda till koncentrationssvårigheter och tränger undan fysisk aktivitet. Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Både förskolan och skolan är viktigast för de barn som kommer från resurssvaga hem, där man inte har böcker i bokhyllorna och där man kanske inte pratar svenska.

Liberalerna gör nu en läsoffensiv, vi satsar på skolbibliotek, böcker och mer svenska i lågstadiet. Men för att skolan ska kunna erbjuda lugn och ro så måste skärmarna bort ur förskolan. Vi tar nu viktiga steg för en skola som går tillbaka till grunderna. 

Metin Hawsho,
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Evelyn Paz (L)

Alvin Hanna (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 7 oktober 2023 18:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors