Företag i fokus:

Klockan ställs om till sommartid – Har du uppdaterat din?

Klocka

Foto: Pexels

Sedan dess införande under första världskriget har sommartiden blivit en årlig tradition i över 70 länder världen över, inklusive Sverige. Denna justering av klockan framåt en timme under de ljusare månaderna syftar till att maximera dagsljusets användning.

(Annonslänk)

Sommartiden, ett fenomen som först såg dagens ljus i Österrike och Tyskland den 30 april 1916, skapades ursprungligen som en åtgärd för att spara energi genom att minska behovet av belysning på kvällarna. Idén spred sig snabbt till andra europeiska länder, inklusive Sverige, som adopterade systemet senare samma år. Trots att det tillfälligt återkom under andra världskriget, var det först 1980 som sommartiden blev en fast årlig tradition i Sverige, och 1996 harmoniserades datumet för sommartidsbörjan och -slut över hela EU.

Sommartid innebär att klockan ställs fram en timme under perioden från den sista söndagen i mars till den sista söndagen i oktober, vilket i vardagligt tal motsvaras av övergången från vintertid, eller ”normaltid”, till sommartid. Denna justering är mest märkbar i länder närmare polerna, såsom de nordiska, där den ger extra dagsljus under kvällarna under våren och hösten.

För att enkelt minnas när klockan ska justeras kan man använda sig av minnesregeln: ”På våren ställer vi fram utemöblerna (och klockan), och på hösten ställer vi tillbaka dem.” Och för den moderna befolkningen, där smartphones och digitala enheter dominerar, sker denna förändring oftast automatiskt, vilket gör övergången smidigare för alla.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 mars 2024 13:50
Senast uppdaterad: 31 mars 2024 13:50

Misstänkt farligt föremål i bostadsområde – två gripna

Polis

Arkivbild

Ett misstänkt farligt föremål upptäcktes vid ett radhus i Glasberga, vilket ledde till en omfattande polisinsats. Polisen har nu gripit två personer misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse.

Larmet om ett misstänkt farligt föremål inkom natten mot lördag, klockan 03:17. Polisstyrkor svarade snabbt på ett larmet som inträffade i ett radhusområde i Glasberg. Föremålet, som krävde insats av det nationella bombskyddet, upptäcktes tidigt och föranledde omedelbara säkerhetsåtgärder inklusive stora avspärrning av området.

Nationella bombskyddets tillkallades
I väntan på bombskyddets ankomst genomförde polis personal dörrknackning och säkrade bevis genom att samla in övervakningsmaterial.

Vid 05-tiden rapporterades det att det nationella bombskyddet hade anlänt på plats för att hantera det misstänkta föremålet. Ungefär två timmar senare, vid 07-tiden, bekräftades det att föremålet hade blivit framgångsrikt oskadliggjort. Polisens kriminaltekniker, assisterade av en specialsökhund, hade då redan utfört en grundlig teknisk undersökning av platsen. Strax därefter kunde avspärrningarna hävas och situationen var stabiliserad.

Två personer med inblandning gripna.
På lördagsförmiddagen, strax efter klockan 11, rapporterade polisen att två personer hade gripits efter en omfattande insats. En av dessa har anhållits i samband med händelsen, vilken nu utreds som ett försök till allmänfarlig ödeläggelse samt ett brott mot lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor.

Polisen fortsätter att utreda incidenten för att klarlägga omständigheterna kring det misstänkta föremålet och dess avsedda användning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2023 14:39
Senast uppdaterad: 8 november 2023 10:38

Nya strängare krav för arbetskraftsinvandrare

Skriva-avtal-underteckna-1

Foto: Pexels

Från och med den 1 november måste de som ansöker om arbetstillstånd i Sverige uppfylla högre försörjningskrav, enligt nya regler som införts av regeringen. Förändringen innebär att sökande måste ha en lön på minst 27 360 kronor, motsvarande 80 procent av medianlönen.

Regeringens beslut, som har kritiserats av flera organisationer, om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare har träffat ikraft. Det nya kravet ställer att individer som ansöker om arbetskraftstillstånd måste visa upp en avtalad lön som är minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån (SCB) årligen fastställer. Det innebär att sökande behöver en inkomst på minst 27 360 kronor för att kvalificera sig för arbetstillstånd.

Den rättsliga förändringen har mött motstånd från organisationer, som befarar negativa konsekvenser för såväl privat som offentlig sektor gällande rekryteringsmöjligheter. En kritik som lyfts är att det höjda lönekravet inte adresserar de faktiska problemen med lönefusk och exploatering av arbetskraft, utan snarare riskerar att skada legitima företag och arbetskraftsinvandrare med avtalsenliga löner.

För etablerade arbetskraftsinvandrare kan de nya lönekraven även innebära risk för utvisning, då kraven även gäller vid förlängningar av uppehållstillstånd. Regeringen har framfört att lagändringen syftar till att förhindra utnyttjande av arbetskraft och förbättra villkoren för arbetskraftsinvandrare. Dock påpekas det att många arbetstagare, särskilt inom kvinnodominerade låglöneyrken, redan tjänar mindre än 80 procent av medianlönen.

Lagändringen berör inte EU-medborgare eller säsongsarbetare, då dessa grupper omfattas av andra EU-direktiv.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 4 november 2023 03:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors