Företag i fokus:

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

DEBATT: Nytt badhus – nästa slukhål för skattebetalarna?

Sydpoolen

Foto: Alexander Isa

Sydpoolens framtid står på spel, men att flytta badet till Igelsta eller arenaområdet riskerar att bli ett riktigt magplask. Vi hävdar bestämt att badhuset bör ligga kvar i stadskärnan – inte minst för centrums bästa.

Södertälje har stolta badortstraditioner. Från 1800-talet och fram till mitten av förra seklet kunde vi stoltsera med pampiga kurinrättningar i Badparken och det populära Havsbadet i Södra. Idag minner endast Badhotellet om den här epoken.

1964 invigdes Täljebadet på Tältet och 1989 förvandlades anläggningen till Sydpoolen med bland annat en ny bassäng för träning/tävling och en äventyrsdel. Kommunens överenskommelse med nuvarande ägare löper ut 2028, i klartext ett årligt tvåsiffrigt miljonbelopp till skolans simundervisning. Nu ser sig Södertälje kommun om efter externa placeringar, framför allt för att kunna nyttja marken för bostadsexploatering.

Allt talar för att badparadiset ska stanna på sin nuvarande plats. Många stammisar, ungdomar och barnfamiljer från när och fjärran hittar hit. Sydpoolen har egen hållplats och finns på bekvämt gångavstånd från både bussterminal, järnvägsstation och centrums breda utbud, inklusive Tom Tits Experiment. Det går lätt att ställa bilen och i framtiden kan delar av parkeringen däckas över för bostäder. Nästgårds har vi parkour- och skateparken och inom några år öppnar Lotsudden, med rekreationsytor, lekredskap och strandbryggor.

”Skenande kostnader. Minns Telge Bostäders renovering i Fornhöjden”

Tiden börjar rinna ut för gällande avtal. Sluta därför att trampa vatten och snabbutred framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Vi ser gärna en förlängning av tävlingsbassängen och att man oavsett årstid kan simma ut i en mindre bassäng med magnifik utsikt över Yttre Maren – snacka om dragplåster för hela city.

(Annonslänk)

En lång rad kommunala investeringar med skenande kostnader borde stämma till eftertanke. Minns bara Telge Bostäders renovering i Fornhöjden, fritidsgården i Bårsta och de nya faciliteterna i Farstanäs. Och enligt uppgift kommer upprustningen av Gjuteriet från ruin till ”tätt hus” att kosta skattebetalarna 400 000 kronor – i månaden.

Övertygar inte dessa exempel avskräcker nog den nya badanläggningen i Kiruna. Investeringen kan bäst beskrivas som ett ekonomiskt slukhål, som vid årsskiftet sprängde miljardstrecket, och då är inte ens invigningsdatumet spikat.

Vi har dessutom lärt oss av Lunakvarterets förestående omdaning att det går att spara stora belopp genom att tänka smart. Det blir hälften så dyrt att behålla grundläggning och bärande stommar till förmån för att riva hela rasket och bygga nytt. I rimlighetens namn borde samma förhållande gälla för Sydpoolen.

Vi får inte ta oss vatten över huvudet, utan måste slå vakt om kommunkassan och noga prioritera bland nyinvesteringarna, som det angelägna vård- och omsorgsboendet i Lina. Låt därför inte kapten Godner (S) på kommandobryggan och rorgängare Rosenberg (M) i styrhytten ta med Södertäljes skattebetalare på en stormig ekonomisk seglats i bassängen.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertälje Sjukhus vinner utmärkelse

IMG_3094A0A72392-1

Steinunn Ásgeirsdóttir, Andreas Svensson, Johan Bratt. 
Fotograf: Teodor Axlund/Södertälje sjukhus

Under Region Stockholms årliga Patientsäkerhetsdag belönades Södertälje sjukhus med Publikens pris för sitt banbrytande arbete inom fallprevention med hjälp av artificiell intelligens.

(Annonslänk)

På Region Stockholms årliga Patientsäkerhetsdag, ett framstående evenemang för vårdpersonal, erhöll Södertälje sjukhus Publikens pris för sitt innovativa projekt ”Fallprevention med stöd av AI”, lett av Andreas Svensson och Peter Rodmalm.

Evenemanget lyfter fram banbrytande arbete för att minska vårdskador och öka samverkan inom vården. Sjukhusets framgångsrika deltagande i studien Magnet4Europe och deras bidrag till patientsäkerheten, särskilt inom fallprevention genom AI, belystes som ett exemplariskt initiativ.

Priset, överlämnat av Johan Bratt och Steinunn Ásgeirsdóttir, markerar projektets signifikans och potential att förbättra säkerheten för patienter, med ytterligare tre priser inklusive guld och silver i Patientsäkerhetspris utdelade under evenemanget.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 13 april 2024 02:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors