Företag i fokus:

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Hyresförhöjningar i Nykvarn efter avslutade förhandlingar

lagenhetsport.jpg_1800

Bild: Unsplash

AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen har enats om en hyresökning på 5,2 procent för 2024.

Efter intensiva förhandlingar har AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen kommit till en överenskommelse om hyreshöjningarna för nästa år. Från och med den 1 januari 2024 kommer hyrorna i genomsnitt att öka med 5,2 procent. Specifikt kommer lägenheterna i Karaffen 2-3 att se en mer moderat höjning på 3,15 procent, medan övriga lägenheter får en höjning på 5,8 procent.

(Annonslänk)

I ljuset av de senaste ekonomiska utmaningarna, inklusive hög inflation och stigande levnadskostnader, har förhandlingarna varit fokuserade på att balansera bolagets behov med hyresgästernas ekonomiska kapacitet. Ursprungligen yrkade AB Nykvarnsbostäder på en 12,5 procentig ökning, men detta justerades nedåt för att möta de tuffa ekonomiska tiderna.

– Trots att vårt faktiska behov av en hyresjustering var högre, har vi valt att mildra våra krav för att underlätta för våra hyresgäster under dessa ekonomiskt ansträngda tider, säger Fredrik Rönnlycke Westermark, tillförordnad VD för AB Nykvarnsbostäder, i ett pressmeddelande.

– Vi har även arbetat för att så långt det är möjligt minska våra egna kostnader, men utan att det går ut över kvaliteten på våra bostäder.

Hyresförhandlingarna är en årlig process där ökande driftskostnader för fastighetsskötsel som el, vatten och avfallshantering spelar en stor roll. Den avtalade hyreshöjningen tar sikte på att fortsatt erbjuda attraktiva bostäder och en hållbar fastighetsförvaltning, även om det innebär en retroaktiv justering av hyrorna från och med årsskiftet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:58

Tidigare misstänkt för mord får stor JK-ersättning

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En ung man från Södertälje, som tidigare var misstänkt för inblandning i mordet på en 30-åring i Flemingsberg, får stor ersättning för tiden som frihetsberövad.

(Annonslänk)

Den frihetsberövade personen anhölls först i mars 2023, men det frihetsberövandet avslutades i april samma år. Den 11 april 2023 anhölls personen igen för en annan brottsmisstanke, vilket pågick fram till september 2023. För det första frihetsberövandet avböjde JK, Justitiekanslern, att pröva ersättningsansökan, då en frikännande dom ännu inte vunnit laga kraft. För det andra frihetsberövandet beviljades ersättning, eftersom förundersökningen lades ned utan åtal.

Nu har Justitiekanslern beslutat att bevilja skadestånd för personen som varit frihetsberövad från april till september 2023. Ersättningen inkluderar 175 000 kronor för lidande samt 1 845 kronor för ombudskostnader.

Åklagarmyndigheten motsatte sig ersättning, med hänvisning till att personen skulle ha försvårat utredningen. Justitiekanslern fann dock inte tillräckligt stöd för dessa påståenden och beslutade att ersättning skulle utgå.

Läs även: – Flera dömda för mordet på 30-åring från Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors