Företag i fokus:

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stärkt äldrevård – Sex nya akutgeriatriska platser

Skarmavbild-2023-10-23-kl.-23.10.32

Från vänster: Rasima Alija, Nina Malinen, Olena Richtnér, Noémi Katz, Moreen Hilmiz, Joy Amadasun, Alexandra Shamon och Tanattha Laosen. Foto: Södertälje sjukhus

Södertälje sjukhus intensifierar sin äldrevård genom att introducera sex nya akutgeriatriska vårdplatser, särskilt avsedda för multisjuka äldre med akuta besvär.

– Det här kommer att förbättra vården för våra multisjuka äldre patienter. De slipper långa väntetider på akutmottagningen och kan läggas in direkt på de akutgeriatriska vårdplatserna, säger Olena Richtnér, medicinskt ledningsansvarig läkare på avdelning 27, i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Södertälje sjukhus tar ännu ett steg för att förbättra vården för äldre genom att omvandla sex befintliga vårdplatser på Avdelning 27 till akutgeriatriska enheter. Dessa platser är utformade för att ge snabb och effektiv vård till äldre patienter som lider av akuta åkommor, såsom infektioner, hjärtsvikt eller smärta från kotkompressioner.

– Vårdtiden för de äldre multisjuka patienterna förkortas också eftersom de får rätt hjälp snabbt, säger Noémi Katz, överläkare på verksamhetsområde Geriatrik.

Förutom akutmottagningen som tar emot patienter dygnet runt, kan patienter även anlända till dessa nya platser via ambulans eller remiss från vårdcentralen under kontorstid. Dessutom finns det möjlighet för intag från ASIH och mottagningen för multisjuka när som helst på dygnet.

Varje patient kan stanna på dessa akutvårdsplatser upp till tre dygn. Vid behov av förlängd vård, kommer patienten att överföras till en annan lämplig geriatrisk avdelning. Med dessa nya tillskott, med start den 25 oktober, strävar sjukhuset efter att erbjuda en förbättrad och mer specialiserad vård för den äldre befolkningen.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 23 oktober 2023 23:14

Södertälje har landets lägsta avgift för måltider på boenden

2022_05_hemtjanst

Foto: Pexels

Kostnaden för måltider på särskilda boenden varierar mycket mellan olika svenska kommuner, enligt en granskning utförd av Kommunalarbetaren. De boende i Malmö stad betalar nästan 1 700 kronor mer per månad än de boende i Södertälje.

Den som bor på ett särskilt boende betalar varje månad tusentals kronor för mat och dryck. Enligt Kommunalarbetarens granskning betalar de boende i Malmö stad 4 799 kronor per månad, vilket är högst bland de granskade kommunerna. I Södertälje, som har lägst avgift av de granskade kommunerna, är motsvarande kostnad 3 106 kronor. 

Skillnaden på nästan 1 700 kronor beror dock inte på att matens kvalitet är lägre i Södertälje kommun, utan Ilona Tóth, ekonomichef på Södertälje kommun, förklarar att en höjning av avgiften inte skulle ge så stora intäkter.

(Annonslänk)

– De personer som bor på äldreboende är inte så resursstarka. Jag tycker att vår avgift är relevant som den är, säger Ilona Tóth, ekonomichef på Södertälje kommun, till Kommunalarbetaren.

I Malmö stads avgift ingår flera kostnader utöver själva maten, som lokalkostnader och personal. Södertälje har inte räknat in lika mycket i sin avgift. Exakt varför avgiften är högre i Malmö än i andra kommuner är oklart.

– Vi får utreda frågan, säger Luisa Hansson, budgetchef i Malmö stad.

Så här mycket betalar de boende i Södertälje i månaden, jämfört med några av Sveriges största kommuner:

Malmö: 4.799 kr
Göteborg: 4.339 kr
Linköping: 4.027 kr
Uppsala: 3.805 kr
Stockholm: 3.207 kr
Södertälje: 3.106 kr

Text av: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 oktober 2023 21:47
Senast uppdaterad: 23 oktober 2023 22:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors