Företag i fokus:

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stor satsning på infrastrukturen planerad för Södertälje

C

Gustav Hemming (C). Pressbild

Trafikverket presenterade förra veckan sitt inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen, med särskilt fokus på Södertäljes roll i den regionala utvecklingen.

Den 15 januari lade Trafikverket fram sitt inriktningsunderlag för den kommande planperioden 2026–2037. Underlaget, som även skickades på extern remiss, inkluderar Södertälje som en viktig del av regionens infrastrukturella framtid. Enligt Gustav Hemming (C), behöver Stockholmsregionen, inklusive Södertälje, betydande investeringar för att stärka och säkra sin infrastruktur.

(Annonslänk)

– Från ett Stockholmsperspektiv är insatser för att säkra framkomligheten genom Södertälje, en bättre järnväg mellan Oslo och Stockholm och nya stambanor starkt motiverade både för beredskapen för konkurrenskraften och för klimatet, säger Hemming (C), infrastrukturregionråd i Region Stockholm.

Trafikverket betonade vikten av att noggrant utvärdera kostnader och nyttor i nya infrastrukturprojekt, med en prioritering på drift och underhåll. I dagsläget saknas dock finansiering för nya infrastrukturprojekt. Dessutom uppmärksammas ett finansieringsgap på cirka 140 miljarder kronor som krävs för att underhålla befintlig infrastruktur.

– Vi har en stor underhållsskuld i Stockholmsregionen och i landet i övrigt. Regeringen behöver skjuta till mer pengar till regionerna i länsplanerna. Att Trafikverket och regeringen pratar om beredskap saknar trovärdighet när regeringen inte tillför de medel som behövs, Gustav Hemming (C), infrastrukturregionråd.

Slutligen framhåller Trafikverket utmaningen med att nå de uppsatta klimatmålen med de nuvarande styrmedlen, vilket kan påverka både regional och nationell infrastrukturutveckling. Denna situation understryker behovet av förnyade ansträngningar och strategier för att säkerställa en hållbar och effektiv infrastruktur i Södertälje och Stockholmsregionen.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 19:51
Senast uppdaterad: 24 januari 2024 19:51

DEBATT: Inför en beredskapskurs för Södertäljes invånare

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

De senaste åren har vi tyvärr blivit påminda om behovet av krisberedskap. Först coronapandemin och sedan kriget i Ukraina. Det är viktigt att det finns en stor förståelse och medvetenhet om hur man på bästa sättet förbereder sig för en kris.

Det är viktigt att varje person som kan har möjlighet att se efter sig själv i händelse av kris så att samhällets resurser kan användas för de som verkligen behöver hjälp.

Ett första steg för att göra samhället mer väl förberett på eventuella kriser är att höja medvetenheten hos befolkningen. Här kan och borde kommunen spela en viktig roll. I Nacka har ett samarbete mellan kommunen och Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) inletts för att erbjuda kommuninvånarna utbildning om krisberedskap. Södertälje borde ta efter.  

”extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla”

I det allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i är det av största vikt att samhällets beredskap är hög. I en stad som Södertälje där det finns integrationsutmaningar är det extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla.

Vi vill att Södertälje kommun inför en beredskapskurs på svenska och flera andra språk med många talare i Södertälje. Vi vill också att kursen till skillnad från Nacka inte ska vara enbart digital utan ske på plats exempelvis i Stadshuset, men med möjlighet att delta digitalt. För att maximera antalet deltagare behöver kursen var så lättillgänglig som möjligt.

Förmodligen och förhoppningsvis behöver aldrig kunskaperna från den här kursen användas i verkligheten. Men det gör inte beredskapskursen mindre nödvändig. Även om vi kan hoppas att Sverige och Södertälje aldrig hamnar i en allvarlig samhällskris eller i krig så måste vi utgå från att det kan hända. 

Det handlar i grund och botten om samhällets fortlevnad när det utsätts för extrema påtryckningar och påfrestningar. Att vara väl förberedd för kris är en ödesfråga. Förmågan att hålla samhället vid liv i extrema situationer hänger på folkets krisberedskap. Kommunen har en roll att fylla och därför har vi lagt en motion om just detta till kommunfullmäktige.

Metin Hawsho,
Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors