Företag i fokus:

Påsken är en högtid fylld av hopp om en ljusare framtid

Church

Bild: Pixabay.

Under påsken firas Jesus uppståndelse och är den kristna trons största och viktigaste högtid. Genom Jesus uppståndelse har mörkret och döden besegrats och i Honom finns en sann himmelsk frid som denna värld inte kan ge. I en värld av ovisshet, ensamhet och oro finns en trygg hamn i Jesus utsträckta armar.  

Många vet tyvärr inte att det finns överväldigande bevis för att Jesus från Nasaret verkligen har uppstått. Här följer några av dem. 

1. Den tomma graven. Joseph av Arimatea begravde Jesus. Joseph var medlem av det judiska rådet Sanhedrin som dömde Jesus för hädelse och dödstraff där Pilatus mötte deras vilja. Det betyder att judarna och Jesus lärjungar visste var graven befann sig. Så ingen risk att de blandade ihop gravarna eller tog fel grav. Jesus grav vaktades av väldisciplinerade romerska soldater som vid ett misslyckande av att utföra sina skyldigheter i den romerska hären straffades med dödstraff. Graven var dock tom och kroppen borta. 

2. Det första ögonvittnet att se den uppståndne Jesus var en kvinna, Maria från Magdala. I en tid då en kvinnas vittnesmål I det judiska samhället inte var vatten värt. Inte ens lärjungarna trodde henne. Om bibelns författare velat hitta på detta hade man aldrig valt en kvinna som det första ögonvittnet, utan en person med den högsta auktoriteten och statusen. Detta visar att evangeliernas författare troget och sanningsenligt skrev ner hur det verkligen var även om det på den tiden verkade genant, och ännu mer genant att apostlarna först inte trodde på henne. 

3. Jesus visar sig för lärjungarna och många andra, såsom de två på vägen till Emmaus, sedan Petrus, därefter de 12 apostlarna tillsammans och sedan 500 bröder och till sist även för Paulus på vägen mot Damaskus. Dessa vittnesmål är bevis. I en rättegång räknas vittnesmål som ett bevis även idag. 

4. Lärjungarnas totalförvandling från att förneka Honom (Petrus 3 ggr) och gömma sig i fruktan för folket, till att frimodigt gå ut och proklamera att Jesus är uppstånden. Endast ett möte med den uppståndne kunde förvandla lärjungarna så genuint. 11 av 12 lärjungar gick martyrdöden till mötes. Vad fick dem att förföljas, lida och veta att de till sist skulle dö för sin tro? Ingen vill dö för en lögn! Självklart ett möte med den uppståndne Jesus! 

5. Sabbaten vördades av judarna som en helgad dag åt Herren och att bryta mot den var ett stort brott mot Guds lag i Torah. Lärjungarna bröt bröd på söndagen (Apostlagärningarna 20:7). Anledningen var att Jesus uppstod på söndagen, den första dagen i en ny skapelse. Hur vågade lärjungarna ändra denna dag till att fira gudstjänst på en söndag? Självklart ett möte med den uppståndne Jesus! Det finns flera sådana sociala strukturer som förändrades hos de judar som började följa Jesus och som släppte sina seder som de hade följt i 1500 år. 

6. Det går en röd tråd genom hela bibeln med hundratals profetior om den kommande Messias, som är skrivna i ett tidsintervall från 400 till flera tusen år innan Jesus föddes. Jesus uppfyllde dessa profetior i det som i dag kallas gamla testamentet. 

7. Jesus påverkan på historien. En man som levde för över 2000 år sedan, utan arméer eller värdslig makt, har förändrat världen. 

8. Miljoner och åter miljoners människors erfarenheter av Guds beröring och relation med Jesus. Den uppståndne Jesus verkar än idag. 

Gläd dig i ditt påskfirande och förtrösta på Honom som är, som var, och som kommer. Den uppståndne Kristus! 

Mikael och Filiz Jene 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 02:21
Senast uppdaterad: 1 april 2024 02:21

Södertälje Sjukhus expanderar med nytt byggprojekt

Sodertalje-sjukhus_hus20_efter_hogupplost

Illustration av påbyggnaden på hus 20. Pressbild

I ett ambitiöst projekt för att möta framtidens vårdbehov, inleder Locum AB bygget av fyra nya våningsplan på hus 20 vid Södertälje sjukhus.

– Påbyggnaden ger oss bättre förutsättningar för att driva geriatrisk vård på Södertälje sjukhus, säger Anna Gerber Ekblom, vd på Södertälje sjukhus i ett pressmeddelande.

Södertälje sjukhus, en institution med en lång historia av vårdexcellens, går nu in i en ny fas av sin utveckling. Efter flera år av förbättringar och upprustningar, bland annat med en helt ny behandlingsbyggnad och renoverade existerande strukturer, riktar sjukhuset nu fokus mot hus 20.

– Syftet med påbyggnaden på hus 20 är att förbättra den fysiska arbetsmiljön för vårdpersonalen och skapa fler patientsäkra geriatriska vårdplatser. Nu skapar vi en hållbar vårdmiljö för alla som rör sig i lokalerna enligt Arbetsmiljöverkets höga krav, säger Jens Sjöström, ordförande Locum.

(Annonslänk)

Projektet, som leds av Locum AB, innefattar tillägget av fyra våningar som totalt täcker en yta på omkring 9 000 kvadratmeter. Dessa nya våningar är designade för att vara energieffektiva och arbetsmiljövänliga, vilket kommer att ge positiva effekter både för personal och patienter. Tre av de nya våningarna är avsedda för geriatrisk vård, med tjugo nya vårdplatser per avdelning, vilket innebär en utökning med sextio platser. Det fjärde våningsplanet är tänkt att användas för generell vård.

Denna expansion är inte bara en fysisk förändring. Den markerar en viktig anpassning till de förändrade kraven i hälso- och sjukvårdslagstiftningen och Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Genom att flytta den geriatriska vården från den äldre byggnaden, hus 18, till de nybyggda, moderna lokalerna, kommer sjukhuset att kunna erbjuda en högre standard av vård och arbetsmiljö.

Utöver förbättringar i arbetsmiljön och patientsäkerheten, kommer den nya byggnaden att erbjuda ett förbättrat inomhusklimat, tack vare redan installerad kyla och energieffektiva fönster och fasader. Med en byggstart i slutet av februari, ligger projektet på kurs för att slutföras och tas i bruk till våren 2026.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 00:42

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors