Företag i fokus:

Assyriska föreningen firade Akitu med stor framgång

IMG_4191

Foto: Shamash Oyal

Assyriska föreningen i Södertälje bjöd in till en storartad firande av Akitu-nyåret, där världen enligt assyrisk mytologi steg in i år 6774. Festligheterna präglades av kulturell rikedom och internationella artister.

Under måndagen, den första april, blev en dag då Assyrier från hela världen firade Akitu-nyåret, som detta år välkomnade år 6774 enligt den assyriska kalendern. Festligheterna, som anordnades av den Assyriska föreningen i Södertälje, lockade en bred publik, inklusive flera framstående artister, varav en hade rest ända från Australien för att delta.

– Gott nytt år. Det är första gången jag är i Södertälje och jag är väldigt glad och stolt över att vara här. Jag är väldigt glad över att få sjunga ikväll, sade sångaren från Kanada, Tony Gabriel, till Telgenytt strax innan han klev på scenen under gårdagens tillställning.

Artisten Tony Gabriel från Kanada.
Foto: Shamash Oyal

Med över tusen besökare blev evenemanget en stor framgång. Det välorganiserade firandet, som även berömde de ideella insatserna, visade på föreningens förmåga att samla människor för en kulturell fest.

Sonya Aho, ordföranden för den Assyriska föreningen, var mycket nöjd med evenemangets framgång och det stora antalet besökare från både nära och fjärran.

– Det överträffade alla förväntningar. Vi lyckas överträffa oss själva år efter år. Det är helt fantastiskt. Man kan inte annat än bara insupa stämningen och alla glada människorna och barnen framför allt, säger Assyriska Föreningens ordförande till Telgenytt.

Sonya Aho, ordföranden för den Assyriska Föreningen.
Foto: Shamash Oyal

Hon betonade även lyckan över att evenemanget sammanföll med en helgdag, vilket inte alltid är fallet men denna gång inträffade på första april. Aho lyfte särskilt fram den stora uppslutningen som inkluderade en betydande andel barn och ungdomar, vilket bidrog till den familjevänliga atmosfären.

– Mer än hälften var barn. Det glädjer mig att fylla föreningen med barn och ungdomar. Det är helt fantastiskt. Vilken förening i hela Sverige kan samla så många på ett och samma ställe och fortfarande locka ungdomar och barn till föreningen? Det är helt otroligt, säger Aho.

Ni hade även en stor artist som kom från Kanada och sjöng här.

– Det är helt fantastiskt att vi kan locka världsstjärnor till vår scen här i det Assyriska kulturhuset. Att publiken och glädjen här är tillräckliga för att få dessa världsstjärnor att komma hit. Det tycker jag är ett gott betyg för vår lilla förening i Södertälje, avslutar Sonya Aho.

BILDEXTRA: Här firas nyåret Akitu – år 6774

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 17:18
Senast uppdaterad: 3 april 2024 12:54

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors