Företag i fokus:

Lärare varnas – Vägrade säga ”hen” till elev

Skola-elever-barn

Bilden är inte relaterad till artikeln.
Foto: Pexels

En lärare vid Waldorfskolan Solvikskolan i Järna har mottagit en varning från Lärarnas ansvarsnämnd efter att ha vägrat använda pronomenet ”hen” för en elev.

I en händelse som rört om i den svenska utbildningssektorn har en tidigare lärare på Waldorfskolan Solvikskolan i Järna, blivit varnad av Lärarnas ansvarsnämnd. Denna åtgärd kommer efter att den kvinnliga läraren nekat att använda pronomenet ”hen” för en elev, trots föräldrarnas önskemål. Incidenten, som ägde rum under åren 2020 och 2021, ledde till att läraren avskedades och skolan dömdes att betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning av DO, Diskrimineringsombudsmannen.

Skolinspektionen inledde en utredning kring händelsen och föreslog en varning som nu bekräftats av Lärarnas ansvarsnämnd. Nämndens beslut baseras på att lärarens agerande utgjorde en långvarig kränkning mot eleven och att hon genom sitt val bidrog till en konflikt inte bara med eleven utan även med elevens vårdnadshavare.

(Annonslänk)

Läraren har försvarat sitt agerande med hänvisning till sin religionsfrihet och argumenterat att skolans policy kring pronomenanvändning introducerades efter de aktuella händelserna. Vidare framförde hon att kravet på att använda ”hen” inte tydligt stöds av Europakonventionen eller svensk lag.

Hennes politiska engagemang i Kristna värdepartiet har också belysts i samband med hennes uttalanden på sociala medier, där hon försvarade sin övertygelse om att det endast finns två biologiska kön och därmed två pronomen.

I ett inlägg på sociala medier förra året framförde Skandinaviska Människorättsadvokaterna att barnet, som då var sju år, aldrig personligen hade meddelat läraren en önskan om att bli tilltalad som något annat än sitt biologiska kön. Det var endast barnets vårdnadshavare som hade uttryckt denna begäran.

– Det handlar i slutändan om en lärare ska tillerkännas grundläggande mänskliga rättigheter, som religionsfrihet och yttrandefrihet. Även om man inte delar lärarens tro eller inställning bör det vara en viktig fråga för alla lärare och samhället i stort, skrev Skandinaviska Människorättsadvokaterna i ett inlägg på Facebook i fjol.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 2 april 2024 08:57

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors