Företag i fokus:

DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Boel

Kommunstyrelens ordförande, Boel Godner (S).

Replik på Boel Godners svar i TN.

Södertäljes ”varumärke” har kommit att bli att Södertäljebor i allmänhet och en viss grupp i synnerhet är lika med den grova organiserade brottsligheten. Om vår högsta representant oavbrutet och på eget initiativ upprepar berättelserna om brott och brottslighet utan att balansera bilden i tillräcklig grad, blir det en skev bild som förmedlas.

Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad. Det är därför viktigt att inte legitimera och förstärka den genom ett slarvigt språkbruk eller genom att helt okritiskt delta i sammanhang där staden och folket porträtteras på ett ensidigt sätt. Alla politiker och tjänstemän i kommunen är med och bygger berättelsen om Södertälje. Den frågan ligger inte bara i medias händer, som det gärna lätt skylls på. Den kan heller inte överlåtas till de kriminella att råda över.

”Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner”

Att människor känner sig utpekade är en reaktion som inte ska ignoreras. Du bör ha kännedom och vara medveten om att det finns krafter som vill avhumanisera assyrier/syrianer genom att koppla gruppen till brottslighet. Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner. 

Läs även: INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Det är på tiden att du tar till dig av kritiken och inleder dialog för att förstå varför så många av folkgruppen känner som oss. Du borde också tydligare och oftare lyfta fram det positiva med staden och folket. Uppenbarligen finns det brister i ditt sätt att kommunicera utåt, för vi ser inte att du gör det tillräckligt ofta. 

I stället för att lyssna in slår du dövörat till.

I stället för att lyssna in slår du dövörat till. Det signalerar likgiltighet inför vår upplevelse och våra reella farhågor. Ditt svar kan inte tolkas som annat än ett ointresse för att jobba tillsammans mot brottsligheten och samtidigt skapa trygghet, samhörighet och inkludering. 

Ingen tjänar på att vi är tysta om brottsligheten. Men vi tjänar heller inte på att vi låter oss tystas om den felaktiga och överdrivna bild som sprids och de negativa effekter det har på oss och Södertälje.

Hülya Koc, 
Fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo,
skådespelare/regissör

Sanny Shamoun,
Fil Dr psykologi

Läs även: – DEBATT: Sluta svartmåla Södertälje Godner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

ndhl-sdhl-f2-hv71---ssk-100324-173835254jpg_53582079013_o

Robert Johansson coachar SSK i sista matchen för säsongen, laget föll mot HV 71 i avgörande kvalet till SDHL
Foto: Patric Gill

SSK:s säsong tog slut för tre veckor sedan när de förlorade mot HV71 i det sista steget mot SDHL. Det är många luckor att fylla i truppen till nästa säsong.

-Mitt kontrakt med SSK löper ut den sista april, säger Robert Johansson som varit damlagets huvudtränare fram till nu.

SSK:s satsning mot SDHL kommer fortsätta. Fortfarande är ingen tränarlösning klar och inget konkret har hänt i samtalen med SSK berättar Johansson för Telgenytt.

-Vi har inte haft nånting alls om det men det börjar bli dags kan man tycka. Det är inte bara upp till oss tränare utan även till klubben.

Kan du tänka dig att köra vidare med SSK och satsningen mot SDHL?

-Ja, men det finns vissa saker som jag inte är riktigt nöjd med, som behöver bli bättre för att det ska fungera, rent privat. Det är lite organisatoriskt.

-Men vad jag förstår kommer satsningen fortsätta med minst samma förutsättningar som förut.

Lovisa Berndtsson var en nyckelspelare i SSK:s försök att nå SDHL
Foto: Patric Gill

Lovisa Berndtsson kom till SSK inför föregående säsong från två år i USA och Buffalo Beuts (PHF). Med sin erfarenhet och rutin blev Lollo snabbt en nyckelfigur i SSK och en starkt bidragande orsak till att laget släppte in lite mål under säsongen.

Nu är hennes hockeyframtid oviss men till telgenytt säger hon att fortsatt spel är aktuellt:

-Planen är att spela men var det blir är inte klart ännu.

SSK?

-SSK är ett alternativ.

När tror du att ett beslut är på plats?

-Svårt att säga då jag har en del annat att fokusera på just nu. Inom april i alla fall är min plan.

-Vad kan bli avgörande vid val av klubb?

-Det kan vara olika faktorer som kan påverka mitt beslut, men i slutänden är det att känna efter vad jag vill och vad som känns bäst för mig.

Lars Hymander, sportchef för SSK:s damlag har sökts för kommentar

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 mars 2024 15:30
Senast uppdaterad: 31 mars 2024 16:29

Klockan ställs om till sommartid – Har du uppdaterat din?

Klocka

Foto: Pexels

Sedan dess införande under första världskriget har sommartiden blivit en årlig tradition i över 70 länder världen över, inklusive Sverige. Denna justering av klockan framåt en timme under de ljusare månaderna syftar till att maximera dagsljusets användning.

(Annonslänk)

Sommartiden, ett fenomen som först såg dagens ljus i Österrike och Tyskland den 30 april 1916, skapades ursprungligen som en åtgärd för att spara energi genom att minska behovet av belysning på kvällarna. Idén spred sig snabbt till andra europeiska länder, inklusive Sverige, som adopterade systemet senare samma år. Trots att det tillfälligt återkom under andra världskriget, var det först 1980 som sommartiden blev en fast årlig tradition i Sverige, och 1996 harmoniserades datumet för sommartidsbörjan och -slut över hela EU.

Sommartid innebär att klockan ställs fram en timme under perioden från den sista söndagen i mars till den sista söndagen i oktober, vilket i vardagligt tal motsvaras av övergången från vintertid, eller ”normaltid”, till sommartid. Denna justering är mest märkbar i länder närmare polerna, såsom de nordiska, där den ger extra dagsljus under kvällarna under våren och hösten.

För att enkelt minnas när klockan ska justeras kan man använda sig av minnesregeln: ”På våren ställer vi fram utemöblerna (och klockan), och på hösten ställer vi tillbaka dem.” Och för den moderna befolkningen, där smartphones och digitala enheter dominerar, sker denna förändring oftast automatiskt, vilket gör övergången smidigare för alla.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 mars 2024 13:50
Senast uppdaterad: 31 mars 2024 13:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors