Företag i fokus:

DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Boel

Kommunstyrelens ordförande, Boel Godner (S).

Replik på Boel Godners svar i TN.

Södertäljes ”varumärke” har kommit att bli att Södertäljebor i allmänhet och en viss grupp i synnerhet är lika med den grova organiserade brottsligheten. Om vår högsta representant oavbrutet och på eget initiativ upprepar berättelserna om brott och brottslighet utan att balansera bilden i tillräcklig grad, blir det en skev bild som förmedlas.

Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad. Det är därför viktigt att inte legitimera och förstärka den genom ett slarvigt språkbruk eller genom att helt okritiskt delta i sammanhang där staden och folket porträtteras på ett ensidigt sätt. Alla politiker och tjänstemän i kommunen är med och bygger berättelsen om Södertälje. Den frågan ligger inte bara i medias händer, som det gärna lätt skylls på. Den kan heller inte överlåtas till de kriminella att råda över.

”Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner”

Att människor känner sig utpekade är en reaktion som inte ska ignoreras. Du bör ha kännedom och vara medveten om att det finns krafter som vill avhumanisera assyrier/syrianer genom att koppla gruppen till brottslighet. Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner. 

Läs även: INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Det är på tiden att du tar till dig av kritiken och inleder dialog för att förstå varför så många av folkgruppen känner som oss. Du borde också tydligare och oftare lyfta fram det positiva med staden och folket. Uppenbarligen finns det brister i ditt sätt att kommunicera utåt, för vi ser inte att du gör det tillräckligt ofta. 

I stället för att lyssna in slår du dövörat till.

I stället för att lyssna in slår du dövörat till. Det signalerar likgiltighet inför vår upplevelse och våra reella farhågor. Ditt svar kan inte tolkas som annat än ett ointresse för att jobba tillsammans mot brottsligheten och samtidigt skapa trygghet, samhörighet och inkludering. 

Ingen tjänar på att vi är tysta om brottsligheten. Men vi tjänar heller inte på att vi låter oss tystas om den felaktiga och överdrivna bild som sprids och de negativa effekter det har på oss och Södertälje.

Hülya Koc, 
Fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo,
skådespelare/regissör

Sanny Shamoun,
Fil Dr psykologi

Läs även: – DEBATT: Sluta svartmåla Södertälje Godner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertälje City släpper miniserie om stadens historia

Aljosa

Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City.

Tycker du om arkitektur och historia ur stadsbyggnadsperspektiv? Då ska du se hit. I en ny miniserie får du följa centrumföreningen Södertälje City och kommunen på en vandring genom arkitekturen i staden.

Södertälje har en lång och fin historia som sträcker sig tillbaka till tiden före Kristus. I en ny miniseries lyfter centrumföreningen, tillsammans med kommunens stadsantikvarien Emma Tibblin, de olika stilarna, epokerna och hur staden förändrades och byggdes upp genom tiden.

Ur stadsbyggnadsperspektiv har Södertälje kvar byggnader som uppfördes redan på 1800-talet. I det första avsnittet, av två som släppts, berättar de mer om Järnagatan och fastigheten där restaurang Ritz huserar i. I det andra avsnittet berättar Tibblin om fastigheten där Sparbankens en gång låg och Castorhusets mystiska dekoration på taket.

Flera historiska byggnader kring Marenplan.

Syftet med miniserien på fem avsnitt är att berätta om stadens historia som många kanske inte känner till. Här vill centrumföreningen lyfta fram berättelserna till ytan och ger Södertäljeborna andra ögon att se staden på.

– I Södertäljes stadskärna finns det spännande arkitektur och fina byggnader med kulturhistoriskt värde. Som vi anser inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Genom vår miniserie vill vi berätta mer om vår stad, saker som allmänheten kanske inte känner till för att man se vår stad genom nya ögon och få nya perspektiv, säger Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City, till Telgenytt.

Miniserien är pedagogiks utformad där de berättar på ett mycket intressant sätt om hur de olika gatorna utformades, varför vissa byggnader placerades där de ligger idag och mer detaljerad genomgång om Södertäljes äldsta byggnad.

Serien finns att se på Södertälje Citys sociala kanaler; Facebook, Instagram och Youtube.

Läs även: – Södertälje kan utses till ”Årets Stadskärna 2023”

Första avsnittet:

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 13:53
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 13:54

Stor misskötsel bland fångar på Hall i Södertälje

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården.

Kriminalvårdsanställda har under året skrivit tusentals rapporter om misskötsamhet i fängelser runt om i landet. Bland landets 46 fängelser toppas misskötsamheten av fångar på anstalten Kumla och därefter Hall i Södertälje.

Från den 1 januari 2022 till slutet på november har nära 46 000 rapporter misskötsamhet registrerat och ett tiotal fångar har registrerats för över 100 rapporter som har legat till grund för varning.

Kumla toppar statistiken med över 4500 varningar. På andra plats av landets 46 fängelser placeras Hall i Södertälje med totalt 3671 varningar och 1550 incidenter som inte resulterat i någon åtgärd.

Majoriteten av de fångar som har betett sig allra värst är dömda till långa fängelsestraff för mord, mordförsök eller grov misshandel. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt statistik från Kriminalvården.

   – Det kan vara svårt att förhålla sig till reglerna inledningsvis om du är dömd till ett långt straff. Vi ser ganska många långtidare som har börjat väldigt struligt men där det successivt faller på plats, säger Åsa Nilsson, sektionschef på Kriminalvårdens rättsavdelning till Nyhetsbyrån Siren.

Bild: Kriminalvården.

Enligt rapporten leder cirka 71 procent av incidenterna på misskötsamheter till åtgärd på högsäkerhetsanstalten Hall och kan resultera i ett enskilt varningsbeslut.

Att högsäkerhetsanstalterna står för flest inrapporteringar av misskötsel är enligt Åsa Nilsson på Kriminalvården en naturlig följd av att de hanterar de brottsdömda som har störst problematik.

– På säkerhetsanstalterna sitter de med störst risker och störst problem. Sköter du dig slussas du successivt nedåt i systemet. När du är dömd till ett långt straff kan det vara svårt att greppa det till en början. Vad som händer med ditt liv och de här åren framför dig, säger sektionschef Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

En intagen som rapporteras för misskötsamhet eller en varning kan drabbas på flera olika sätt. Bland annat påverkas riskbedömningen så som säkerhetsklass fången är placeras i, hur ofta fången får gå på permission och om fången kan få villkorlig frigivning.

– Mot slutet av verkställigheten gör man en helhetsbedömning och tittar på allt som har inträffat. Om man har misskött sig allvarligt kan man behöva verkställa ett längre straff i fängelse, säger Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 12:20
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 12:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors