Företag i fokus:

DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Boel

Kommunstyrelens ordförande, Boel Godner (S).

Replik på Boel Godners svar i TN.

Södertäljes ”varumärke” har kommit att bli att Södertäljebor i allmänhet och en viss grupp i synnerhet är lika med den grova organiserade brottsligheten. Om vår högsta representant oavbrutet och på eget initiativ upprepar berättelserna om brott och brottslighet utan att balansera bilden i tillräcklig grad, blir det en skev bild som förmedlas.

Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad. Det är därför viktigt att inte legitimera och förstärka den genom ett slarvigt språkbruk eller genom att helt okritiskt delta i sammanhang där staden och folket porträtteras på ett ensidigt sätt. Alla politiker och tjänstemän i kommunen är med och bygger berättelsen om Södertälje. Den frågan ligger inte bara i medias händer, som det gärna lätt skylls på. Den kan heller inte överlåtas till de kriminella att råda över.

”Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner”

Att människor känner sig utpekade är en reaktion som inte ska ignoreras. Du bör ha kännedom och vara medveten om att det finns krafter som vill avhumanisera assyrier/syrianer genom att koppla gruppen till brottslighet. Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner. 

Läs även: INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Det är på tiden att du tar till dig av kritiken och inleder dialog för att förstå varför så många av folkgruppen känner som oss. Du borde också tydligare och oftare lyfta fram det positiva med staden och folket. Uppenbarligen finns det brister i ditt sätt att kommunicera utåt, för vi ser inte att du gör det tillräckligt ofta. 

”I stället för att lyssna in slår du dövörat till.”

I stället för att lyssna in slår du dövörat till. Det signalerar likgiltighet inför vår upplevelse och våra reella farhågor. Ditt svar kan inte tolkas som annat än ett ointresse för att jobba tillsammans mot brottsligheten och samtidigt skapa trygghet, samhörighet och inkludering. 

Ingen tjänar på att vi är tysta om brottsligheten. Men vi tjänar heller inte på att vi låter oss tystas om den felaktiga och överdrivna bild som sprids och de negativa effekter det har på oss och Södertälje.

Hülya Koc, 
Fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo,
skådespelare/regissör

Sanny Shamoun,
Fil Dr psykologi

Läs även: – DEBATT: Sluta svartmåla Södertälje Godner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Egna varumärken tar en allt större plats i hyllorna

Ica livsmedel frukt

Arkivbild

Sedan Statistikmyndigheten, SCB, började följa livsmedelsförsäljningen i Sverige 2014, har livsmedelsjättarnas egna varor tagit en allt större plats i hyllorna.

På 17 år har matbutikerna egna varumärken ökat markant och blivit mer än tre gånger så stor enligt en ny sammanställning från SCB.

Egna varumärken säljer allt mer och spelar idag en allt viktigare roll i dagligvaruhandeln. 2004 utgjorde livsmedelskedjornas egna märkesvaror 8,5 procent av den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige.

– Under 2021 utgjorde kedjornas egna märkesvaror 27,3 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige. Andelen egna varumärken har alltså vuxit med nästan 19 procentenheter sedan 2004, vilket i det här fallet motsvarar en ökning med 221 procent, säger Daniel Wester, statistiker på SCB.

Enligt SCB är det egna märkesvarorna, inom livsmedel och dryckesområdet för de fem dagligvarublocken: Hemköp, Eldorado, Godegården, Finax, Änglamark, Coop, X-tra, Spar, Willys, ICA, Favorit (Citygross), Budget (Citygross) och Garant (sedan 2012).

”Underlaget om egna märkesvaror bygger till stor del bygger på kedjornas egen information och uppgifterna bör därför betraktas med en viss försiktighet.”, skriver Statistikmyndigheten.

Läs även – Fem tips: Så sparar du pengar när matpriserna stiger

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 16:34
Senast uppdaterad: 4 november 2022 16:34

Michels halloweenprojekt tillbaka efter virala succén

Michel

Initiativtagaren Mattias Michel. Foto: Privat

Hans halloweenprojekt uppmärksammades stort och blev viral på 24 timmar förra året.

Under halloweenhelgen i år var succén med pumpalyktor tillbaka på nytt med HSB-föreningen och Mattias Michel i spetsen.

Halloween firas sedan ett par årtionden i Sverige med ursprung i USA. Den förmodligen mest använda symbolen för Halloween är pumpalyktan som HSB föreningen använde 2021 och blev viral under ett dygn.

Nu var det dags att väck liv i pumpalyktor på nytt i Västergård.

– Allt började ju med att vi ville göra något roligt för våra medlemmar, sen när det blev viralt så tänkte vi ju att det är klart att vi måste fortsätta med detta, säger initiativtagaren Mattias Michel till Telgenytt.

Foto: Privat

Här vill föreningen skapa en plats där grannar kan komma till, mötas och umgås i en trygg tillvaro och involverade 109 lägenheter. Men att halloweenprojektet skulle få besökte från Södertäljes alla fyra hörn – det förväntade man sig inte.

– Varje gång man tittar ut från fönstret så är det alltid någon där som står och tar kort på dem. Det har uppskattas av våra medlemmar och därför har vi valt att fortsätta med det, säger Michel.

Den plats som vanligtvis är av relativ händelsefattig plats under året har nu blivit ett återkommande inslag med pumpaddekorering och rusningstrafik i det annars lugna familjeområdet i Västergård.

Foto: Privat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 15:16
Senast uppdaterad: 4 november 2022 15:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors