Företag i fokus:

Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

BFCBB20B-0C3B-40CA-848D-478C8D3EC483

Assyriska Föreningens ordförande, Sonya Aho.
Foto: Alexander Isa/Shamash Oyal

I ljuset av växande oro och anklagelser om diskriminering från Södertälje kommuns sida mot assyrier/syrianer, har Assyriska Föreningen tagit initiativ till att bjuda in Diskrimineringsombudsmannen, DO, för att diskutera dessa allvarliga anklagelser.

– Vi har fått till oss mångas upplevda berättelser. Det är dags att vi tar dessa människor på allvar, säger Assyriska Föreningens ordförande, Sonya Aho, till Telgenytt.

Det har blivit alltmer uppenbart att frustrationen bland Södertäljes assyrier/syrianer växer. Många känner sig felaktigt utpekade och behandlade på ett orättvist sätt av kommunen, en situation som fått bred uppmärksamhet genom flera insändare och debattartiklar. Som en direkt respons på denna ökande missnöje har Assyriska Föreningen valt att agera genom att inbjuda DO till Södertälje för att diskutera den rådande situationen.

Denna utveckling följer efter en serie publika uttalanden och debattinlägg från bland andra Sanny Shamoun, Hülya Koc och Yelda Hadodo, som uttryckt sin oro över kommunens representation och agerande. De riktade särskild kritik mot Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande, för hennes beskrivning av staden och i synnerhet assyrier/syrianer.

”I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten.”, skrev debattörerna.

Särskild kritik riktad mot kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Shamash Oyal

Godner kritiseras bland annat för att vid ett seminarium på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) ha sagt att man i Södertälje ”utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.”

Dessutom har ”Initiativet för ett tryggare Södertälje”, som representerar uppemot 50 000 assyrier/syrianer, riktat skarp kritik mot politiker, tjänstemän och enskilda poliser för att på ett svepande och stigmatiserande sätt peka ut Södertäljebor som presumtiva kriminella. I artikeln lyfter bland annat den tidigare socialdemokraten Besim Aho och Birgitta Kaya, som representerar två av Sveriges största syriska kyrkor, fram att kommunen misstänkliggör en stor del av Södertäljes befolkning och därmed skapar större klyftor.

Även Sonya Aho, ordförande för Assyriska Föreningen, som har en stark röst bland folkgruppen, deltog i debatten. På torsdagseftermiddagen klockan 17:00 tar hon emot representanter från DO för att hålla en föreläsning och svara på frågor.

– Vi behöver sprida kunskap om vad diskriminering är, låta människor sätta ord på sina upplevelser. Alla upplevelser är inte diskriminering i lagens mening men kan lik väl upplevas så. Och det är något vi behöver jobba med från olika håll annars kan den frustrationen växa till ett utanförskap som inte är hälsosamt för något samhälle. Det handlar om demokrati och att alla röster ska höras och räknas, säger Sonya Aho till Telgenytt.

Läs även: Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:01
Senast uppdaterad: 5 april 2024 00:18

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Tidigare festarrangör förlorade i rätten mot kommunen

Dinner fest, bord. middag

Foto: Pexels

I en avgjord dom avslogs skadeståndskravet mot Miljönämndens beslut att begränsa verksamheten i lokalen Mona Lisa på grund av smittskyddsåtgärder.

Södertälje Tingsrätt har bedömt ett fall där Miljönämnden den 21 december 2020 beslutade att begränsa Alex Roxenhamns, tidigare ägaren av verksamhet i Mona Lisa, med hot om vite, på grund av coronapandemin. Beslutet, som omfattade förbud mot att anordna fester och evenemang, kopplades till miljöbalken och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Enligt den tidigare ägaren var beslutet olagligt, och denne ansåg därför att kommunen gjort sig skyldig till att ersätta den skada som uppstått, i form av bland annat hyresfakturor.

Tingsrätten fokuserade på om Miljönämndens beslut utgjorde fel eller försummelse i skadeståndslagens mening. Även om länsstyrelsen senare upphävde en del av beslutet, ansåg tingsrätten inte att Miljönämnden hade gjort sig skyldig till felaktigheter. Detta grundades på att Miljönämndens tolkning av miljöbalkens tillämpningsområde hade utrymme för bedömning och att deras beslut inte var uppenbart oriktigt.

Tingsrätten fann vidare att även om första punkten i beslutet upphävdes, var den tredje punkten fortfarande giltig. Det innebar att Roxenhamn var tvungen att anpassa sin verksamhet oavsett, vilket underminerar sambandet mellan den påstådda skadan och Miljönämndens agerande.

Som resultat avslås den tidigare ägarens yrkande och han döms att betala Södertälje kommuns rättegångskostnader på 47 002 kr.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 00:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors