Företag i fokus:

Var på väg till skolbal – Höggs ihjäl av sin barndomsvän

Polis-4-1

Arkivbild

15-åringen var på väg till skolbalen när han knivhöggs till döds. Nu har vännen, en 16-årig pojke från Södertälje, dömts till tre års sluten ungdomsvård för mordet i Älvsjö under sommaren 2023.

– Det är en oerhört tragisk händelse där både offer och gärningsman är unga personer, säger Maria Hölcke, hovrättens ordförande i ett pressmeddelande.

I januari 2024 fastställde hovrätten domen mot en 16-årig pojke för mordet på en 15-årig kamrat i Älvsjö under sommaren 2023, ett fall som väckt stor uppmärksamhet. Båda pojkarna, som delade både vänskap och fotbollsintresse, var på väg till en skolbal när en tragisk händelseutveckling ledde till att den ene miste livet.

(Annonslänk)

Händelsen inträffade den 8 juni 2023, då polisen kallades till en adress i Älvsjö efter rapporter om ett våldsbrott i ett trapphus. Den 15-årige pojken hittades svårt knivskuren och avled senare av sina skador. Den åtalade pojken erkände att han hade använt en kniv mot sin kamrat men hävdade att han handlat i nödvärn efter att ha blivit attackerad.

– Utredningen i målet har varit omfattande, bl.a. ett stort antal vittnesförhör. Hovrätten har precis som tingsrätten funnit att bevisningen mot den åtalade 16-åringen, som vid brottet endast var 15 år gammal, varit stark, säger Hölcke.

Tingsrätten bedömde dock att den åtalades handlingar inte kunde rättfärdigas som nödvärn, och dömde honom för mord till tre års sluten ungdomsvård. Domen överklagades, men hovrätten kom fram till samma slutsats som tingsrätten angående brottets straffvärde. Hovrätten fann också att det var bevisat att den åtalade hade för avsikt att döda sitt offer vid tillfället för gärningen.

– Det har varit ett komplicerat mål med svåra bedömningar. Rätten är dock enig i sin bedömning, säger Maria Hölcke.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 21:39
Senast uppdaterad: 4 april 2024 21:47

Tidigare ägare stämmer Södertälje kommun

Gästhamnen

Foto: Alexander Isa

De tidigare ägarna av Gästhamnen tvingades lämna sin verksamhet 2020. Ett tidigare utsläpp och förlorade intäkter har resulterat i en rättslig tvist där de kräver Södertälje kommun på en halv miljon kronor.

Björn Hollström och Patrik Markusson övertog driften av gästhamnen mitt under säsongen 2019, men vad de inte visste var att ett oljeutsläpp hade inträffat den 19 juni 2019. Problemet, som identifierades vid en inspektion, involverade läckande bränslepumpar och en risk för att drivmedel skulle spridas till omgivningen.

– Det hade varit brutalt viktigt att känna till problemen innan. Macken och bränsleförsäljningen är normalt en tredjedel av intäkterna, säger Björn Hollström till Lt.

Miljönämnden uppmärksammade risken för miljöförorening vid påfyllning av behållarna och initierade en process som skulle ta över fyra år att helt åtgärda. I ett mail till Telgenytt den 16 augusti bekräftade Michael Lagerkvist, kommunens fastighetsförvaltare, att oljeavskiljaren numera är besiktigad och godkänd.

Foto: Alexander Isa

Hollström och Markusson tog över Gästhamnen 2019 med inställningen att fortsätta i flera år. Men i september 2020 fick de inte förlängt kontrakt och tvingades lämna med kort varsel. På grund av bristfällig anläggning, såsom läckande bränslepumpar och en trasig båttvätt, förlorade de betydande intäkter.

De valde då att kommunicera med kommunen och önskade att de skulle täcka en del av kostnaderna, men det gick kommunen inte med på. Då beslutade delägarna att stämma Södertälje kommun på cirka en halv miljon kronor.

Bland annat lämnade de kvar bränsle till ett värde av över 80 000 kronor, vilket de inte fick ta med. Trots försök till lösning har konflikten ännu inte lösts och har nu gått till tingsrätt.

– De har inte velat ha en enda dialog eller erkänt att något legat på dem, utan de har försökt lägga varenda problem på oss, säger Björn Hollström till Länstidningen.

Läs även: – TELGENYTT AVSLÖJAR: Brister sedan 2019 – Nu sätter Miljökontoret ner foten

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 4 september 2023 22:24

(L): – Inte lärarnas ansvar om elever ska få stanna i Sverige

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Pixnio

Den senaste tiden har det diskuterats i vilken utsträckning personal inom offentlig verksamhet ska informera relevanta myndigheter när de kommer i kontakt med personer som saknar rätten att befinna sig i Sverige. Särskilt har frågan om hur lärare ska förhålla sig till elever belysts ur olika perspektiv.

Liberalerna anser att lärare inte ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Ett sådant krav skulle skapa en situation som vid de rödgrönas gymnasieamnesti, där lärare i praktiken blev ansvariga för huruvida en person skulle få stanna i Sverige.

Att människor befinner sig i Sverige utan tillstånd är ett misslyckande som gör att många far illa och det är viktigt att vi kommer åt det omfattande skuggsamhället. Personer i Sverige utan uppehållstillstånd utnyttjas som svart arbetskraft, av kriminella gäng och riskerar att bli offer för grov brottslighet. Migrationsverket, polisen och andra myndigheter förtjänar förstärkta resurser för att säkerställa att de som saknar rätt att vara i landet också lämnar.

”Bra att det genomförs en gedigen utredning”

För att det arbetet ska fungera behöver information enklare kunna spridas och delas mellan myndigheter. Staten måste tala med en tydlig och enad röst, och Liberalerna tycker därför att det är rimligt att myndigheter i större utsträckning än idag delar information med varandra om personer som vistas här illegalt. Men det här är en svår fråga och kräver noga överväganden. Därför är det nu bra att det genomförs en gedigen utredning om hur undantagen ska utformas.

Utredningen som precis tillsatts ska utöver att presentera förslag om undantag också se till att den nya lagstiftningen om informationsutbyte ska vara förenliga med de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Barnkonventionen har samma ställning som svensk lag, och i den slås alla barns rätt till skolgång fast. Andra situationer där utredningen ska titta på undantag rör till exempel sjukvården.

Fredrik Malm (L)
Utbildningspolitisk talesperson och ordförande i utbildningsutskottet

Metin Hawsho,
gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 september 2023 11:31
Senast uppdaterad: 4 september 2023 11:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors