Företag i fokus:

INSÄNDARE: Tacka Boel Godner för en mörk vår

DSC_0021-1

Foto Shamash Oyal

Värmens återkomst, ljusets uppståndelse och en tid där fotbollspremiärer tävlar med assyriska nyåret. Det är en tid som vanligtvis präglas av vårens löften om glädje och förhoppningar. Assyriska FF, assyriernas landslag, upplever lika delar ljus och mörker då vi firar femtio år medan vår existens hotas av en svekfull politik och handlingsförlamade tjänstemän som tar ogrundade beslut. Vi har gjort allt vi kan för att sprida ljus i staden, men vi står maktlösa när spelreglerna ändras medan matchen pågår.

Assyriska nyåret har passerat och så även en fotbollspremiär i en högre serie. Jubileumströjan med en dikt av nationalhjälten Naum Faiq och Assyriskaloggan i guld står klar och en ny klubb har startats på andra sidan Atlanten i Kanada. Ungdomsverksamheten växer och intresset för våra säsongskort är högre än någonsin. Ekonomiskt var också 2023 vårt bästa år under vår mandatperiod, vi lyckades också hålla vårt löfte till kommunen om att betala våra driftkostnader.

Man skulle kunna tro att vi gör oss redo för festen som vårt 50-årsjubileum skulle betyda. Istället har Boel Godner med sin politiska majoritet stoppat alla festplaner genom att avbryta våra förhandlingar om en avbetalningsplan och gett oss ett ultimatum som kan få ödesdigra konsekvenser för Assyriskas FF och dess femtioåriga fotbollssaga. Godners plötsliga svek mot tidigare överenskommelse innebär att kommunen tvingar Assyriska att betala hela sin skuld på 1,6 miljoner senast 30 juni 2024.

Vi efterfrågade underlag som vi fick vänta på i sex månader

Sedan vi tog över som ny styrelsen har vi jobbat hårt för att få ordning på vår ekonomi och skulden till kommunen har alltid varit prioriterad. Det började med att vi försökte få grepp om hur stor skulden var och om den stämde. Vi efterfrågade underlag som vi fick vänta på i sex månader. När vi väl fick underlaget hade vi följdfrågor som tjänstemännen antingen inte kunde svara på eller dröjde med sina svar så att vi inte kunde bokföra i god tid.

Två års pandemi gjorde heller inte saken bättre och precis när pandemin släppte sitt grepp och vi var på väg att resa oss valde Godner, i januari 2022, med sina tjänstemän att frysa 385 tusen kronor som skulle gå till att betala en del av vår skuld. Samtidigt tog de bort en stor intäktskälla för oss när de skrotade LED-skärmarna på arenan. Båda dessa beslut kom utan förvarning eller diskussion med oss. LED-skärmarna saknas än idag.

I april 2022 bjöd vi in den dåvarande politiska majoriteten till vårt kansli för en dialog där vi förklarade att dessa två beslut försatte oss i en otroligt svår ekonomisk sits och bad om förståelse. Godner hänvisade oss då till sina tjänstemän för att inleda diskussioner om en ny avbetalningsplan som skulle vara realistisk i förhållande till vår ekonomiska situation.

Samtal med tjänstemännen inleddes och förhoppningen var att skriva på en avbetalningsplan innan midsommar 2022. Ekonomidirektör Erika Svensson kom då med nya krav på oss och vi uppfyllde dem. Det skulle dock ta ett år, till maj 2023, innan vi till slut fick ett utkast på en avbetalningsplan från Svensson. Utkastet baserades på våra dialoger det senaste året. Men sen blir det knäpptyst från kommunens sida trots många mejl och telefonsamtal till tjänstemännen.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

I december 2023 blir vi kallade till möte med nytillträdde stadsdirektören Magnus Gyllestad och Maria Lindeberg, chef för Kultur och Fritid där budskapet är att så länge vi håller vårt löfte om att betala våra driftkostnader för året lovar de att avbetalningsplanen kommer att bli av. Vi håller vårt löfte och betalar. I början av 2024 börjar vi återigen kontakta tjänstemännen för att få klart allting men de skjuter hela tiden upp.

Det ska dröja till 6 mars innan vi återigen blir kallade till Stadshuset. Vi var förhoppningsfulla och nyfikna på vad Gyllestad och Lindeberg skulle presentera så att vi kunde komma vidare. Våra förhoppningar grusades ganska snabbt. Istället för avbetalningsplan och hållna löften kom nu Gyllestad med beskedet att dialogen om en avbetalningsplan är stoppad och vi får ett ultimatum om att reglera hela skulden senast 30 juni 2024.

Vi efterfrågar en skriftlig motivering på beslutet, vi vill också veta när ett sådant beslut har tagits och av vem? Stadsdirektören förklarar att något sådant beslut inte finns, han säger att han är politiskt styrd vilket betyder att den politiska majoriteten med Boel Godner har bestämt denna nya riktning. När jag frågar Godner säger hon att beslutet var ett ”politiskt stöd till tjänstemännen”.

”Det värsta av allt är att vi ännu inte vet varför kommunen har valt denna väg.”

Här står vi idag med en avbruten dialog och en kommun styrd av politiker och tjänstemän som ger dubbla budskap. Det värsta av allt är att vi ännu inte vet varför kommunen har valt denna väg. Dessa motstridiga budskap från tjänstemän och politiker gällande ett så känsligt beslut skapar bara spekulationer och skadar vår relation. Hur ska vi tolka denna plötsliga vändning på annat sätt än att man vill skada Assyriska FF?

Boel Godner har i två år vetat om vår ekonomiska utsatthet. I april 2022 gav hon sina tjänstemän uppdraget att förhandla fram en avbetalningsplan och precis när vi fullgjort våra förpliktelser har hon tillsammans med sin nya majoritet stoppat våra möjligheter och istället gett oss en omöjlig uppgift.

(Annonslänk)

Godner är mycket väl medveten om att vi inte kommer att kunna betala hela vår skuld senast 30 juni, hon vill skicka oss på inkasso och öka våra kostnader ännu mer. Hon är medveten om att vår enda räddning är den avbetalningsplan hennes tjänstemän redan gett oss ett förslag på, ändå väljer hon att skicka oss på inkasso. Frågan är varför? Vi får inga tydliga svar och vi då spekulera och gissa baserat på den informationen vi har.

Ett sådan beslut säger att för Boel Godner och hennes majoritet är Assyriskas verksamhet inte viktig för Södertälje och det spelar ingen roll om vi lägger ner föreningen. Det är inte heller viktigt att hålla sitt ord eller ens förklara sina beslut, det är bara att skylla på ”politiskt stöd till tjänstemännen” och sedan sluta svara. Det är en sorglig vändning men kanske inte så oväntad av en kommunstyrelseordförande som senaste tiden kommit med plumpa och generaliserande uttalanden som pekar ut vår folkgrupp som fuskare och kriminella. Kanske är detta den mest logiska förklaringen till ett sådant beslut?

Vi har alltid prioriterat vår skuld till kommunen. Vi har inte bett om att få fördelar gentemot andra föreningar i staden, vi har bett om förståelse och en ärlig chans att göra rätt för oss. Vi förstår inte varför två års dialog, som resulterat i ett förslag till avbetalningsplan, plötsligt ska skrotas. Vem tog beslutet? Hur lyder det? När togs det? Vem vinner på det här beslutet? Nej Boel, du vill ha ordning och reda i Södertälje – börja då med att ha det i stadshuset – och ta reda på svaren till våra frågor. Det är det minsta du kan göra för oss denna vår.

I detta mörker kommer vi ändå att försöka klara av vår verksamhet 2024. Det är vi skyldiga våra medlemmar, supportrar och samarbetspartners. Vi är skyldiga vår klubb som fyller 50 år att hålla vår fana så högt vi kan, även om detta kan bli vårt sista verksamhetsår. Ljusets årstid är här men vi vandrar i mörkret tack vare Godners beslut och vad den innebär för vår dialog och relation.

Moussa Esa
Ordförande Assyriska FF

Läs även: INSÄNDARE: Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2024 12:33
Senast uppdaterad: 9 maj 2024 13:58

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors