Företag i fokus:

Jag hittar hellre mitt barn onykter än drogpåverkad

432961744_454104836946977_1370903189652374859_n

Foto: Pexels/Erik Karlberg

4 juli 2008. Precis fyllt 18 år och jag ska få gå ut på krogen för första gången. Solen sken, vännerna och jag bestämde oss för att ta på oss ljusa khakifärgade shorts och en ljus skjorta; ikväll ska vi fira mig.

Vi bestämde oss för att först ta en fördrink på ”Centralbaren”, en klassisk pub med inslag av rock, där olika typer av människor med det gemensamma intresset för rockmusik och öl samlas. Jag går fram till bartendern och beställer en stor stark, lite nervöst.

Han ber mig om legitimation, och lite undvikande smyger jag fram passet. Han utbrister med ett stort flin och en glädjande röst: ”-Wow, du har ju precis fyllt 18! Stort grattis!

Bartendern häller snabbt upp en stor och stark till mig och de andra gästerna vid baren skålar och gratulerar mig på min stora dag. Jag drack snabbt upp min första lagliga öl och vi beslutade oss för att gå vidare. Vi promenerade från Centralen till Järnagatan.

(Annonslänk)

Från en av uteserveringarna hördes ett lätt taktmässigt dunkande av musik, så vi bestämde oss för att titta dit. Där fann vi en fullsmockad uteservering med människor som satt ute och njöt av solskenet med en kall öl i handen. Det såg fantastiskt ut!

Jag och vännerna bestämde oss snabbt för att inta kvällens middag där.

”Välkommen till Stanleys”, ropar krögaren välkomnande. Nygrillade burgare, en kall öl, surret från glada människor och magiskt väder. Vilken tid att leva i!

Efter middagen bestämde vi oss för att gå ner till O’Learys, alla vännerna som tidigare redan hunnit fylla arton hade sagt att det var stället man skulle vara på om man ville dansa och självklart träffa tjejer.

O´Learys vid Marenplan år 2008.
Arkivbild: Erik Karlberg

Väl vid dörren står en stor, vältränad vakt med backslick och frågar mig med skarp blick efter legitimation. Nervöst tar jag fram den och lägger den i hans hand. Han kikar lite snett på mig och tittar sedan på passet. Nu är det kört tänker jag, jag kommer inte komma in. En nervös, nyfylld 18-åring som aldrig varit ute på krogen förut. Han ler mot mig lite lätt och räcker ut armarna och ger mig en stor kram och ropar glatt!

”Grattis på din dag!” Fantastiskt! Välkommen in!”, säger vakten och leder mig in med ett stort leende på läpparna.

Lite lätt chockad följer jag med. Vad hände precis? Fick jag en kram av vakten?

Väl inne på O’Learys lyckas vi krångla oss bland alla människor in till baren. Det spelas ”Umbrella” med Rihanna och Jay-Z från högtalarna och två tjejer bredvid sjunger glädjefyllt med. Vi beställer en drink var och följer med strömmen. Hela lokalen är fylld med människor i alla åldrar och av olika slag. Alla sjunger, skålar och dansar. Glädjen är ofrånkomlig och vi sjunger in natten. Detta var min första kväll som 18-åring i Södertälje.

Populära O’Learys i Södertälje var välbesökt under helgerna.
Arkivbild: Erik Karlberg

Idag, 2024. Jag minns tillbaka på denna kväll, går fortfarande ut emellanåt. Inte lika ofta som då, men en middag med vänner med ett glas vin slår aldrig fel. Utbudet på stan är dock väldigt annorlunda, tyvärr.

Vad hände? Jag läser tidningarna om ungdomar som skjuter varandra, drogerna används, som aldrig förr.

På min tid drack vi alkohol; använde man droger var man inte välkommen. Kan en stor del av droganvändningen bland unga hos oss ha att göra med att dagens ungdomar knappt har något utbud kvar i staden? Någonstans att dansa och träffa jämlikar?

Förr var många ungdomar ute på krogarna, vid första anhalten blev man stoppad av en vakt som kollade ens nykterhet och om det fanns risk att någon hade tagit droger. Väl därinne fanns det vakter som kontrollerade så att folk skötte sig. Väl utanför fanns polisen till hands om det var någon de misstänkte var påverkad.

Jag tror personligen att droganvändandet måste varit betydligt mindre på den tiden. Man ville ju gå ut, dansa, träffa vänner, flörta med tjejer och inte bli tagen för att ha tagit något skit. Vi kunde ha 2-3000 ”vuxna” ungdomar ute på krogarna en kväll. Förutom de ovan nämnda hade vi även Telgekällaren, Flamingo, Torekällbergets Värdshus och Hamnmagasinet som jag kan nämna på rak arm.

Min son fyllde nyss 16 år och vi pratade om hur det var när jag fyllde 18.

Ungdomar tar lätt dåliga beslut när de har tråkigt. Visst har det mycket med uppfostran att göra, men jag vill tycka att det också har en viss del med samhället att göra. Som förälder så hittar jag hellre mitt barn onykter än drogpåverkad. Jag tror att vi kan få bättre kontroll på ungdomarna om vi får staden levande igen.

Bara en tanke…

Andrew Laeddis

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2024 16:47
Senast uppdaterad: 5 april 2024 17:11

Utsedd till hedersdoktor vid Lunds Universitet

Foto: Södertälje kommun

2018 tilldelade kommunen honom Sankta Ragnhildsmedaljen för sina insatser. Nu hedras Samir Abu Eid, från Södertälje, med titeln hedersdoktor vid Lunds universitet.

”Vilken fantastisk ära”, skriver han i ett inlägg på Facebook.

Lunds universitets samhällsvetenskapliga fakultet har tilldelat Samir Abu Eid, en framstående journalist och Mellanösternkorrespondent för SVT, titeln hedersdoktor för 2024.

Abu Eid, som även har arbetat för TV4, har fått utmärkelsen för sitt arbete med att förmedla en saklig och djupgående förståelse av freds- och konfliktfrågor i världen. Dessutom har han rapporterat från över tio krig och konflikter i bland annat Libyen, Syrien, Irak/Kurdistan, Gaza, Jemen, Mali, Afghanistan och Ukraina.

Nu har han utsetts till hedersdoktor vid Lunds universitet.

Fakultetens motivering lyder:
I en tid av ökande politisk polarisering och desinformation bidrar Samir Abu Eids arbete till att klargöra konfliktdynamiker, fredsprocesser och större händelser i världspolitiken för SVT:s publik.”

Samir Abu Eid kommer att officiellt promoveras som hedersdoktor vid en ceremoni i Lund den 31 maj 2024, som en erkänsla för hans bidrag till samhällsvetenskapen och journalistiken.

”Jag är otroligt stolt och kan inte tänka mig ett finare erkännande för mitt arbete som Mellanösternkorrespondent.”, skriver han.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 januari 2024 20:10
Senast uppdaterad: 19 januari 2024 20:13

Josefin Anero samlar in pengar till mördade pojken

IMG_8104

Foto: Privat/Shamash Oyal

I kölvattnet av den tragiska händelsen i Rosenlund, där en nioårig pojke miste livet, har Josefin Anero från Södertälje tagit initiativ till att samla in pengar för att hedra pojken och stödja familjen.

– Många har hört av sig och frågat hur de kan hjälpa till, förutom att swisha och dela vidare min story på Instagram, säger Anero till Telgenytt

Det har nu passerar mer än en vecka som en pojke hittades svårt skadad i en lägenheten och senare avled. Pojkens pappa, som befann sig i bostaden vid tillfället för händelsen, greps av polisen och häktats, misstänkt på sannolika skäl för mord.

Josefin Aneros, vars dotter umgicks med pojken, beslutade att organisera en insamling, inte bara för att stödja familjen i denna svåra tid, utan också att skapa ett varaktigt minne av pojken.

– Efter en så tragisk händelse känner man sig maktlös inför de närmaste anhöriga. Men eftersom min dotter var en väldigt nära vän till pojken och de gick i samma klass, kände jag att en insamling i hans namn var det minsta jag praktiskt kunde göra, säger Anero till Telgenytt

Pojken fördes med ambulanshelikopter till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda. Foto: Shamash Oyal

Ursprungligen syftade insamlingen till att samla in tillräckligt med pengar för att kunna skicka ett vackert blomsterarrangemang till begravningen. Men när insamlingen växte, insåg Anero att det skulle bli ett överskott. Initiativet väckte stor uppmärksamhet och har fått omfattande stöd från Södertäljes invånare, vilket återspeglar deras solidaritet och sorg över den unga pojkens tragiska bortgång.

Initiativet är ett bevis på den starka gemenskapskänslan i Södertälje och visar hur staden kan samla kraft i svåra tider. Josefin Anero och de som deltar i insamlingen representerar en ljuspunkt i en annars mörk och sorglig händelse.

Insamlingen kommer att pågå fram till begravningen, och eventuellt överskott kommer även att användas för att täcka andra kostnader som är relaterade till begravningsceremonin.

– Jag tror att det sista man som sörjande mamma vill tänka på när ens barn har gått bort är ekonomiska hinder i begravningsfrågan, om det nu finns sådana. Jag kommer att ha dialog med mamman angående placering av resterande medel. Alternativet är att skänka det till lämplig stiftelse, säger Josefin Anero.

Vill du bidra till insamlingen? Swisha till 070 953 15 08

Läs även: – Pappa häktad för misstänkt mord på nioårig son

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 januari 2024 12:54
Senast uppdaterad: 19 januari 2024 12:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors