Företag i fokus:

Hade höga förväntningar på sig: ”Jag hade extremt många chanser”

SO10234-scaled-1

Ludwig Blomstrand
Foto: Shamash Oyal

Tillsammans med Sebastian Dyk var Ludwig Blomstrand den spelare som presenterades i samband med att fans och sponsorer samlat in pengar till SSK för att värva de samma.

Förväntningarna var stora men säsongen blev kortare än de båda hade hoppats på.

-Det är klart att det är surt fortfarande, säger Ludwig Blomstrand.

Nu när de olika slutspelen fortfarande är i full gång blir det en än tyngre reminder. Att det är nu det ska vara den bästa tiden på året som hockeyspelare.

-Slutspelet är fortfarande i gång, man hade kunnat göra mycket för att spela hockey nu, säger Blomstrand.

Ni har haft samtal och möten, vad kommer egentligen fram då?

-Det är ju ingen som är nöjd med hur det slutade, det är det som varit det sura. Jag tror att alla är med på den sidan.

-Vi kom inte upp i den nivån som vi hade visat tidigare under säsongen. Vi hade ju en fin grundserie men hade man kunnat sätta fingret på det så hade vi nog kunnat lösa det lite tidigare.
Det gick fort i slutspelet, det var speciellt och ingen som hade tänkt tanken liksom.

Slutet av grundserien var ju en dipp, svårt med målskyttet och Powerplay klickade inte. Tänker att det var något som ni också bar med er in i slutspelet.

-Precis, men känslan var ju i alla fall i de första två matcherna i slutspelet att vi var det bättre laget.

-Att vi hade väldigt mycket kvalificerade målchanser och jag hade extremt många chanser som man måste kapitulera på, så är det ju. Man vinner ju inte matcher om man inte gör mål.

Alla steppar ju upp, målvakterna bli bättre och tätare vilket gör att det krävs lite extra för att göra mål.

-Exakt, det var ju tufft. Vi ledde ju i de tre första matcherna. De gick till övertid och vi torskade dem, vi måste ta mer betalt av chanserna man skapar.

-Jag tycker inte det var något fel på arbetsinsatsen. Match 3 och 4 var kanske lite sämre matcher av oss.

”Blomman” kom tillbaka till SSK med stora förväntningar på sig. Han har historik av att vara en stor målskytt. Därav kommer också krav och förväntningar. 10 mål och sammanlagt 25 poäng skrapade Blomstrand ihop på de matcher 42 matcherna han spelade den här säsongen. En besvikelse, inte minst för honom själv.

-I de bästa av världar skulle man vilja göra mål hela tiden. Men någonstans så hade vi faktiskt i grundserien det väldigt utspritt i målskyttet, vilket är en framgång i sig.

-Det är klart man skulle vilja göra hur mycket mål som helst men det gäller att fortsätta tro på sig själv. Bygga upp och träna på, det är en ny säsong som kommer och då har man förhoppningsvis lärt sig en massa av den säsongen som varit. Att man tar den med sig och blir starkare.

Foto: Shamash Oyal

Vad hittar du hos dig själv som kunde varit bättre när du fått reflektera lite?

-Det är ju framför allt målskyttet, trycka dit lite fler puckar såklart. Det är det främsta, framför allt under slutspelet när jag hade många kvalificerade lägen.

Läs även: Emil Georgsson: ”Presenteras inom en snar framtid”

Södertälje Sportklubb är en klubb som strävar uppåt, att som lag bli bättre för varje år. Som organisation utvecklas på alla områden.
Då blir utvärderingen efter en säsong som inte svarade upp till den sportsliga målbilden extra viktig. Hur tränar man, hur förbereder man sig inför match, kan man ändra sitt mindset till de utmaningar som väntar, osv osv.

-Fysbiten med Grossa är ju världsklass.
Sedan är det ju så att redan efter sista matchen känner man en jäkla revanschlusta. Man vill ju inte göra samma misstag igen.

-Vi är ju några spelare som fortfarande är på kontrakt som varit med om den här resan. Man måste ju lära sig av det. Det blir ju annan typ av hockey i ett slutspel. Och än viktigare där är ju specialteams och vara desperata på lägen man får, då blir mycket vunnet.

Finns det något sätt att jobba på att bli mer jämnare i sitt spel, sin prestation.

-För att bygga en slutspelsrutin så måste man ju vara med och spela den typen av tuffa matcher som de är, där det är mer på spel. På det sättet känns det ju bra att vi är några stycken som är kvar och kan trycka på de bitarna som behövs.

-Alla lag som går till slutspel är ju bra lag, det är mycket tillfälligheter och små saker som avgör en slutspelsserie.

Rent krasst så handlar det ju om att spela som allra bäst hockey i de här matcherna, både som lag och individuellt.

-Så är det ju.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 april 2024 16:29
Senast uppdaterad: 6 april 2024 16:42

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors