Företag i fokus:

KRÖNIKA: Marenbron – Nyckeln till Södertäljes framtid

Maren

Ansvarig utgivare Telgenytt, Alexander Isa. ”Ett projekt som kan komma att bli det viktigaste för Södertälje på decennier”

Minnen är märkliga. De binder oss vid platser, vid tider som flytt, vid känslor som vi kanske trodde var bortglömda. Maren är en sådan plats för mig, och för många andra. Det var där, bland båtplatser och den stora restaurangbåten Noaks Ark, som Maren pulserade av liv. Men sedan kom förändringen – en bro konstruerades för att blockera vägen för båtar, och med det, en bit av Södertäljes själ försvann.

Tjugo år senare står vi inför en betydelsefull förändring. Tekniska nämnden, under Alexander Rosenbergs(M) ledning, tog i februari ett visionärt beslut: att utreda möjligheten att åter öppna Maren för båtar. Detta beslut är inte bara en seger för stadens utveckling, det är en seger för varje Södertäljebo som längtat efter att se vårt stadscentrum återvända till sin forna glans.

Vi står nu inför tre förslag: en fast, hög välvd bro, en låg fast bro, eller en öppningsbar bro. Instinktivt dras jag till tanken på en öppningsbar bro – en symbol för öppenhet och möjligheter, för nya vägar att upptäcka vår stad. Men en öppningsbar bro kräver mer underhåll och medför en dyrare prislapp.

(Annonslänk)

Att välkomna båtar tillbaka till Maren är mer än bara en tilltalande förbättring; det är en återkoppling till stadens historia och en möjlighet att åter väcka liv i ett område som länge legat i dvala. Vår stadskärna, och vi som bor här, har suktat efter detta.

”Ett projekt som kan komma att bli det viktigaste för Södertälje på decennier”

Att Maren varit stängd har varit en nagel i ögat på många, men också en bromskloss för Södertäljes utveckling. Det finns de som menar att det kan bero på att beslutsfattarna inte har bott i Södertälje och därför inte känt stadens puls och dess behov. Men i Rosenberg ser jag en Södertäljebo som minns och värdesätter det som en gång gjorde vår stad till en attraktion. Det är under hans ledning som denna historiska utredning har inletts, ett projekt som kan komma att bli det viktigaste för Södertälje på decennier.

Vi står vid en brytpunkt, där vi har möjligheten att inte bara återställa en del av vår stad utan att skapa en ny framtid. En framtid där Maren återigen är en levande del av Södertälje, där barn och vuxna kan uppleva glädjen av att se båtar glida in i stadskärnan. Det handlar om att återuppväcka den själ och den energi som en gång fanns där.

Låt oss därför omfamna denna möjliga förändring, stötta den, och se fram emot dagen då Maren åter är en central punkt i vårt Södertälje. För det vi välkomnar är inte enbart båtar – det är framtiden själv.

Alexander Isa,
Ansvarig utgivare, Telgenytt

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 april 2024 08:30
Senast uppdaterad: 7 april 2024 02:35

Södertälje Sjukhus expanderar med nytt byggprojekt

Sodertalje-sjukhus_hus20_efter_hogupplost

Illustration av påbyggnaden på hus 20. Pressbild

I ett ambitiöst projekt för att möta framtidens vårdbehov, inleder Locum AB bygget av fyra nya våningsplan på hus 20 vid Södertälje sjukhus.

– Påbyggnaden ger oss bättre förutsättningar för att driva geriatrisk vård på Södertälje sjukhus, säger Anna Gerber Ekblom, vd på Södertälje sjukhus i ett pressmeddelande.

Södertälje sjukhus, en institution med en lång historia av vårdexcellens, går nu in i en ny fas av sin utveckling. Efter flera år av förbättringar och upprustningar, bland annat med en helt ny behandlingsbyggnad och renoverade existerande strukturer, riktar sjukhuset nu fokus mot hus 20.

– Syftet med påbyggnaden på hus 20 är att förbättra den fysiska arbetsmiljön för vårdpersonalen och skapa fler patientsäkra geriatriska vårdplatser. Nu skapar vi en hållbar vårdmiljö för alla som rör sig i lokalerna enligt Arbetsmiljöverkets höga krav, säger Jens Sjöström, ordförande Locum.

(Annonslänk)

Projektet, som leds av Locum AB, innefattar tillägget av fyra våningar som totalt täcker en yta på omkring 9 000 kvadratmeter. Dessa nya våningar är designade för att vara energieffektiva och arbetsmiljövänliga, vilket kommer att ge positiva effekter både för personal och patienter. Tre av de nya våningarna är avsedda för geriatrisk vård, med tjugo nya vårdplatser per avdelning, vilket innebär en utökning med sextio platser. Det fjärde våningsplanet är tänkt att användas för generell vård.

Denna expansion är inte bara en fysisk förändring. Den markerar en viktig anpassning till de förändrade kraven i hälso- och sjukvårdslagstiftningen och Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Genom att flytta den geriatriska vården från den äldre byggnaden, hus 18, till de nybyggda, moderna lokalerna, kommer sjukhuset att kunna erbjuda en högre standard av vård och arbetsmiljö.

Utöver förbättringar i arbetsmiljön och patientsäkerheten, kommer den nya byggnaden att erbjuda ett förbättrat inomhusklimat, tack vare redan installerad kyla och energieffektiva fönster och fasader. Med en byggstart i slutet av februari, ligger projektet på kurs för att slutföras och tas i bruk till våren 2026.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 00:42

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors