Företag i fokus:

INSÄNDARE: Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Boel Goder

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Södertälje kommun, och i synnerhet Boel Godner, gör skillnad på klubb och klubb. Assyriska har en ekonomisk kris. Det hade även kära SSK en gång i tiden. 

För ungefär 10 år sedan var Godner mycket angelägen om att SSK skulle överleva en ekonomisk kris som hotade klubbens existens. Men när det gäller klubbar med mindre svenskt påbrå, ja, då ska det minsann vara ordning och reda i ekonomin.

Vi kan dock backa bandet ytterligare 10 år, till 2004, då Södertälje kommun sålde Scaniarinken och B-hallen för 19 miljoner kronor till SSK:s Arenabolag. Det skulle dock visa sig många år senare att SSK inte hade ”ordning och reda” i sin ekonomi, som Boel ständigt uppmanar till.

(Annonslänk)

Om jag minns rätt var det år 2012 som kommunen först klev in och ekonomiskt hjälpte SSK. Då gick de in via Telgekoncernen som aktieägare och tog över lån som inte skrevs av. Allt för att Sportklubben inte skulle hamna i händerna på inkassobolagen. Så snällt av kommunen och Godner, man blir ju rörd. Men generositeten slutade inte där. Inte långt därefter fick SSK över 3 miljoner kronor för renovering av duschrum.

År 2014 gjorde Södertälje kommun, med Boel i spetsen, sitt största drag för att rädda SSK, nämligen att återigen bli ägare av fastigheten. Prislappen låg på 130 miljoner kronor, vilket även innefattade viss ägarandel i Södertälje fotbollsarena.

Namnet Axa togs bort och 2016 blev det återigen Scaniarinken. Namnbytet av arenan innebar miljonbelopp i intäkter varje år – och som, hör och häpna, SSK fick behålla.
Och så sent som förra året bekostade Södertälje kommun ett helt nytt, toppmodernt ljudsystem för cirka fem miljoner.

Med andra ord, om ni frågar mig, som varken är fan av Assyriska eller besöker fotbollsmatcher, så är min neutrala syn att Boel Godner gör skillnad på klubb och klubb.

Med det sagt till vår ordförande: ett krossat glas går inte att reparera.

/Södertäljebo

Läs även: – INSÄNDARE: Tack Boel Godner för en mörk vår

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 14:57
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Nu inleds den största militärövningen på 30 år

2022_05_Forsvarsmakten

Bild: Försvarsmakten.

Försvarsmakten förbereder sig för den största nationella övningen på mer än 25 år – Aurora 23. omkring 26 000 män och kvinnor att delta i övningen som syftar till att öka Försvarsmaktens militära förmåga och samordning mellan olika försvarsgrenar.

Mellan den 17 april och 11 maj 2023 kommer den stora övningen Aurora 23 att synas och höras främst i södra Sverige och på Gotland, men även militär närvaro kommer att finnas över hela landet.

För att sprida information om Försvarsmaktens verksamhet kommer Mellersta militärregionen att besöka flera kommuner, inklusive Stockholms stad och Södertälje. Civila försvarsdelar kommer också att delta på vissa platser och ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om krisberedskap och totalförsvar.

Under övningsperioden kan trafiksituationen påverkas i vissa områden, men Försvarsmakten arbetar för att minska påverkan på boende så mycket som möjligt. Från den 11 maj kommer övningsdeltagarna att transporteras hem på vägarna runt om i Sverige, men ingen väg kommer att stängas av helt. Däremot kan trafiken kan påverkas under vissa perioder, meddelar Försvarsmakten.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 07:30
Senast uppdaterad: 18 april 2023 20:46

DEBATT: Här är 55 färdiga förslag för att nå 2030-målet

Skriva , dator

Foto: Pexels

Alla har inte råd med en ny elbil, nya stambanor tar tid och elflyget dröjer. Därför är beteendeskiftet så viktigt för att nå klimatmålen nationellt och globalt, och därför lanserar vi nu Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag för att nå transportsektorns 2030-mål.

Det mesta är redan utrett och remissbehandlat i Sverige eller beprövat i andra länder. Förslagen är billiga eller direkt lönsamma – och positiva för hushållsekonomin, hälsan, levande städer och tillgänglig landsbygd. De fem viktigaste områdena är:

• Distansarbeta mer. Distansarbete är klimatsmart eftersom arbetspendlingen minskar. Det minskar utgifterna för den som inte behöver ta sig till och från jobbet varje dag. Det gagnar arbetsgivaren som kan ha mindre lokaler och samtidigt få mer gjort – vi jobbar effektivare på distans. Det är dags för Sverige att ta efter Nederländerna och Storbritannien med en distansarbetslag, som slår fast när man har rätt till distansarbete.

• Dela. En bil är i snitt oanvänd 96 procent av tiden men kostar pengar dygnet runt. Att underlätta bildelning i olika former gagnar hushållsekonomin och underlättar smart mobilitet – när bilnycklarna inte bränner i fickan är det lättare att göra effektiva val för varje resa. Det behövs en formell definition av bildelning, redan föreslagen av Bilpoolsutredningen. Momsen på delad mobilitet som bilpooler och elsparkcyklar bör sänkas till sex procent. Det är orimligt att momsen är fyra gånger högre än för limousinehyra och helikopterturism.

• Bestäm lokalt. I dag är kommuner bakbundna i sitt arbete för hållbar bilism. De får inte sätta p-avgifter som de vill, inte reservera p-platser för bilpoolsbilar, inte införa trängselavgifter. Inte heller får kommunerna hyra ut sina fordon kvällar och helger när de inte används. Det är dags för en modern parkeringslagstiftning och ett stärkt kommunalt självstyre.

• Likabehandla. Den som åker kollektivt får lägre ersättning än den som tar bilen till jobbet, och den som cyklar får inget alls. Det är dags för ett färdmedelsneutralt system, som riksdagen redan beslutade i juni 2022 med sju partier för och bara ett emot. Också på jobbet är det dags för rättvisa förmåner – om arbetsgivaren bjuder på laddning för elbilen är det nu befriat från förmånsbeskattning, det bör även tjänstecykeln och månadskortet för kollektivtrafiken bli.

• Gynna ansvarsfulla godstransporter. Med lägre vägavgifter för lastbilar på el eller biodrivmedel och hög samlastning, förstärks konkurrenskraften för ansvarsfulla åkerier. Det har redan utretts, med smarta tillägg från åkerinäringen. Gå till beslut. Därtill är det dags att sluta ställa färdslagen mot varandra och i stället underlätta smidiga övergångar mellan lastbil, godståg och lastfartyg.

Alla tjänar på ett snabbt beteendeskifte. Beteendepraktikan behöver förverkligas.

Mattias Goldmann. Grundare 2030-sekretariatet.

(annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors