Företag i fokus:

INSÄNDARE: Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Boel Goder

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Södertälje kommun, och i synnerhet Boel Godner, gör skillnad på klubb och klubb. Assyriska har en ekonomisk kris. Det hade även kära SSK en gång i tiden. 

För ungefär 10 år sedan var Godner mycket angelägen om att SSK skulle överleva en ekonomisk kris som hotade klubbens existens. Men när det gäller klubbar med mindre svenskt påbrå, ja, då ska det minsann vara ordning och reda i ekonomin.

Vi kan dock backa bandet ytterligare 10 år, till 2004, då Södertälje kommun sålde Scaniarinken och B-hallen för 19 miljoner kronor till SSK:s Arenabolag. Det skulle dock visa sig många år senare att SSK inte hade ”ordning och reda” i sin ekonomi, som Boel ständigt uppmanar till.

(Annonslänk)

Om jag minns rätt var det år 2012 som kommunen först klev in och ekonomiskt hjälpte SSK. Då gick de in via Telgekoncernen som aktieägare och tog över lån som inte skrevs av. Allt för att Sportklubben inte skulle hamna i händerna på inkassobolagen. Så snällt av kommunen och Godner, man blir ju rörd. Men generositeten slutade inte där. Inte långt därefter fick SSK över 3 miljoner kronor för renovering av duschrum.

År 2014 gjorde Södertälje kommun, med Boel i spetsen, sitt största drag för att rädda SSK, nämligen att återigen bli ägare av fastigheten. Prislappen låg på 130 miljoner kronor, vilket även innefattade viss ägarandel i Södertälje fotbollsarena.

Namnet Axa togs bort och 2016 blev det återigen Scaniarinken. Namnbytet av arenan innebar miljonbelopp i intäkter varje år – och som, hör och häpna, SSK fick behålla.
Och så sent som förra året bekostade Södertälje kommun ett helt nytt, toppmodernt ljudsystem för cirka fem miljoner.

Med andra ord, om ni frågar mig, som varken är fan av Assyriska eller besöker fotbollsmatcher, så är min neutrala syn att Boel Godner gör skillnad på klubb och klubb.

Med det sagt till vår ordförande: ett krossat glas går inte att reparera.

/Södertäljebo

Läs även: – INSÄNDARE: Tack Boel Godner för en mörk vår

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 14:57
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Södertäljes pensionärer bland de fattigaste i landet

Äldre hemtjänst

Foto: Pixnio

Södertäljes pensionärer är bland de fattigaste i landet. Det visar en sammanställning från Folksam som visar den genomsnittliga inkomsten för nyblivna pensionärer.

En nybliven pensionär har i genomsnitt 107 kronor per dag kvar av sin pension efter att ha täckt boende och hushållskostnader. Kvinnliga pensionärer har i genomsnitt 53 kronor per dag kvar, medan manliga pensionärer har i genomsnitt 157 kronor per dag kvar.

(Annoslänk)

– Det krävs en förändring av vårt pensionssystem där långsiktighet och kontinuitet står i fokus, istället för brandkårsutryckningar och fler bidrag, för att öka den ekonomiska tryggheten för pensionärerna, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Enligt Folksam har nyblivna pensionärer i Södertälje kommun minst kvar av sin pension efter att boende- och hushållskostnader har dragits bort. Här saknas det 937 kronor per månad (-31 kronor per dag). Särskilt hårt drabbade är män, som har minst kvar i plånboken efter kostnader, vilket uppgår till 70 kronor per månad (2 kronor per dag).

– För pensionärer som kämpar med att få ihop sin ekonomi kan en genomgång av el-, telefoni- och bredbandsavtal vara ett sätt att minska utgifterna, ett annat sätt är att undersöka möjligheten att ansöka om bostadstillägg. För de som ännu inte gått i pension är ett eget sparande viktigt för att motverka effekterna av ett pensionssystem som inte levererar på det som utlovats, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Folksam har lagt fram en plan för att förbättra pensionssystemet. Deras förslag inkluderar höjda pensioner, en fördelningsmekanism för överskott och en modernisering av garantipensionen för att göra systemet mer rättvist och stabilt.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors