Företag i fokus:

Behörigheten bland landets lärare ökar

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Liza Simonsson

Ny statistik från Skolverket för läsåret 2023/24 visar på en ökad andel behöriga lärare i Sverige, särskilt i grund- och gymnasieskolor, medan utmaningar kvarstår i anpassade skolformer och fristående skolor.

Skolverkets senaste statistik avslöjar en positiv trend i svensk skola där andelen behöriga lärare ökar både i grundskolan och gymnasieskolan jämfört med tidigare år. Förskoleklassen toppar listan med nästan 87 procent behöriga lärare och gymnasieskolan följer efter med 84 procent. Grundskolan visar också framsteg med en behörighetsandel på nästan 72 procent. Dock är det vissa ämnen som teknik och svenska som andraspråk som fortfarande har en lägre andel behöriga lärare.

 – Vi ser en viss förbättring och det är positivt eftersom vi vet att lärares kompetens och ledning har stor betydelse för undervisningens kvalitet. Men skolan behöver fler utbildade och legitimerade lärare. Så länge det råder brist på behöriga lärare ges inte alla elever samma förutsättningar att gå ut skolan med godkända betyg, säger Lee Gleichmann, undervisningsråd på Skolverket.

(Annonslänk)

Trots framstegen i de mer traditionella skolformerna fortsätter de anpassade skolformerna att kämpa med betydligt lägre behörighetsnivåer, där bara en bråkdel av lärarna är behöriga. Det framgår även att kommunala skolor generellt har en högre andel behöriga lärare jämfört med fristående skolor.

Intressant nog minskar antalet lärarassistenter, trots en fördubbling över de senaste åren. Den totala mängden tjänstgörande lärarassistenter för läsåret 2023/24 uppgår till 4 840, vilket motsvarar 3 540 heltidstjänster. Denna utveckling speglar både utmaningar och framsteg i den svenska skolan, med en kontinuerlig strävan efter högre kvalitet och kompetens i undervisningen.

 – Det är viktigt att lärare ges möjlighet att fokusera på kärnuppdraget, det vill säga planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det finns många uppgifter i skolan som andra än lärare kan utföra, exempelvis lärarassistenter. Det finns också sedan flera år tillbaka ett särskilt statsbidrag att söka för att just anställa personal som kan avlasta lärare så att de kan fokusera på undervisningen, säger Lee Gleichmann.  

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 22:39

INSÄNDARE: Fördömer starkt koranbränningarna

0EDF4B41-038D-4EA3-9FDE-535B827429C5

Högerextremistern Rasmus Paludan och Salwan Momika från Järna. Foto: Creative Commons / Foto: Streetphotobysd 

Jag vill med dessa rader visa ett starkt fördömande och avståndstagande från koranbränningarna. Dessa handlingar är inget annat än att skapa motsättningar grupper emellan och ge fog till extremister att utvidga dessa motsättningar och fördomar ännu mer.

Jag har stor respekt för yttrandefriheten och självklart ska vi värna om det, men man kan inte dölja sig genom yttrandefriheten och kränka andra människor. Det är inget annat än hets mot folkgrupp.

Att bränna heliga skrifter är en handling som är ”hets mot folkgrupp snarare än yttrandefrihet”.

Regeringen snarast bör komma med en förordning som reglerar dessa kränkande handlingar tills man ser över lagen och regelverket utan att behöva angripa yttrandefriheten.

Jag, som kristen svensk assyrier/syrian och f.d. Riksdagsledamot tar starkt avstånd från koranbränningarna och fördömer dessa handlingar som riktar sig mot alla grupper som har en viss tro oavsett vilken tro det handlar om.

Extremism och fanatism skall bekämpas oavsett om det kommer från höger, vänster, muslim eller kristen. Vi ska sträva efter en mosaik för att få en bättre värld där alla lever med respekt, i fred, sida vid sida oavsett tro och bakgrund.

Yilmaz Kerimo,
Fd Riksdagsledamot

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 juli 2023 11:32
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Polisen hittade en pistol i skogen – Tre män anhölls

2022_03_polis-tingsratt

Arkivbild

Tre unga män, åldrarna 17, 18 och 20 år, greps under en polisinsats i Geneta, Södertälje, misstänkta för grovt vapenbrott. Samtliga personer misstänks ha kopplingar till kriminella nätverk.

Natten mot tisdagen stoppade polisen ett fordon i Geneta och grep samtliga tre män som befann sig i bilen. Männen är sedan tidigare kända av polisen och har tidigare misstänkts för flera grova brott.

Två av personerna har tidigare varit inblandade i mordutredningar. Bland annat var 17-åringen tidigare misstänkt för mordet på en 19-åring under hösten 2022. Den gripne 18-åringen friades den 5 juli för medhjälp till mord i Saltskog när en svart moped körde in i ett bostadsområde i Saltskog och en av männen på mopeden avfyrade flera skott. Vapnet, en Kalashnikov, hittades vid en husrannsakan i Västergård den 25 april.

I samband med gripandet natten mot tisdagen sökte polisen av området med hjälp av en hund, som lyckades hitta en pistol i ett skogsparti inte långt från platsen där männen greps.

De tre männen, som misstänks ha kopplingar till ett kriminellt nätverk, anhölls misstänkta för grovt vapenbrott, men släpptes senare på fri fot.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 26 juli 2023 10:43

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors