Företag i fokus:

Behörigheten bland landets lärare ökar

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Liza Simonsson

Ny statistik från Skolverket för läsåret 2023/24 visar på en ökad andel behöriga lärare i Sverige, särskilt i grund- och gymnasieskolor, medan utmaningar kvarstår i anpassade skolformer och fristående skolor.

Skolverkets senaste statistik avslöjar en positiv trend i svensk skola där andelen behöriga lärare ökar både i grundskolan och gymnasieskolan jämfört med tidigare år. Förskoleklassen toppar listan med nästan 87 procent behöriga lärare och gymnasieskolan följer efter med 84 procent. Grundskolan visar också framsteg med en behörighetsandel på nästan 72 procent. Dock är det vissa ämnen som teknik och svenska som andraspråk som fortfarande har en lägre andel behöriga lärare.

 – Vi ser en viss förbättring och det är positivt eftersom vi vet att lärares kompetens och ledning har stor betydelse för undervisningens kvalitet. Men skolan behöver fler utbildade och legitimerade lärare. Så länge det råder brist på behöriga lärare ges inte alla elever samma förutsättningar att gå ut skolan med godkända betyg, säger Lee Gleichmann, undervisningsråd på Skolverket.

(Annonslänk)

Trots framstegen i de mer traditionella skolformerna fortsätter de anpassade skolformerna att kämpa med betydligt lägre behörighetsnivåer, där bara en bråkdel av lärarna är behöriga. Det framgår även att kommunala skolor generellt har en högre andel behöriga lärare jämfört med fristående skolor.

Intressant nog minskar antalet lärarassistenter, trots en fördubbling över de senaste åren. Den totala mängden tjänstgörande lärarassistenter för läsåret 2023/24 uppgår till 4 840, vilket motsvarar 3 540 heltidstjänster. Denna utveckling speglar både utmaningar och framsteg i den svenska skolan, med en kontinuerlig strävan efter högre kvalitet och kompetens i undervisningen.

 – Det är viktigt att lärare ges möjlighet att fokusera på kärnuppdraget, det vill säga planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det finns många uppgifter i skolan som andra än lärare kan utföra, exempelvis lärarassistenter. Det finns också sedan flera år tillbaka ett särskilt statsbidrag att söka för att just anställa personal som kan avlasta lärare så att de kan fokusera på undervisningen, säger Lee Gleichmann.  

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 22:39

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Södertäljes pensionärer bland de fattigaste i landet

Äldre hemtjänst

Foto: Pixnio

Södertäljes pensionärer är bland de fattigaste i landet. Det visar en sammanställning från Folksam som visar den genomsnittliga inkomsten för nyblivna pensionärer.

En nybliven pensionär har i genomsnitt 107 kronor per dag kvar av sin pension efter att ha täckt boende och hushållskostnader. Kvinnliga pensionärer har i genomsnitt 53 kronor per dag kvar, medan manliga pensionärer har i genomsnitt 157 kronor per dag kvar.

(Annoslänk)

– Det krävs en förändring av vårt pensionssystem där långsiktighet och kontinuitet står i fokus, istället för brandkårsutryckningar och fler bidrag, för att öka den ekonomiska tryggheten för pensionärerna, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Enligt Folksam har nyblivna pensionärer i Södertälje kommun minst kvar av sin pension efter att boende- och hushållskostnader har dragits bort. Här saknas det 937 kronor per månad (-31 kronor per dag). Särskilt hårt drabbade är män, som har minst kvar i plånboken efter kostnader, vilket uppgår till 70 kronor per månad (2 kronor per dag).

– För pensionärer som kämpar med att få ihop sin ekonomi kan en genomgång av el-, telefoni- och bredbandsavtal vara ett sätt att minska utgifterna, ett annat sätt är att undersöka möjligheten att ansöka om bostadstillägg. För de som ännu inte gått i pension är ett eget sparande viktigt för att motverka effekterna av ett pensionssystem som inte levererar på det som utlovats, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Folksam har lagt fram en plan för att förbättra pensionssystemet. Deras förslag inkluderar höjda pensioner, en fördelningsmekanism för överskott och en modernisering av garantipensionen för att göra systemet mer rättvist och stabilt.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors