Företag i fokus:

Behörigheten bland landets lärare ökar

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Liza Simonsson

Ny statistik från Skolverket för läsåret 2023/24 visar på en ökad andel behöriga lärare i Sverige, särskilt i grund- och gymnasieskolor, medan utmaningar kvarstår i anpassade skolformer och fristående skolor.

Skolverkets senaste statistik avslöjar en positiv trend i svensk skola där andelen behöriga lärare ökar både i grundskolan och gymnasieskolan jämfört med tidigare år. Förskoleklassen toppar listan med nästan 87 procent behöriga lärare och gymnasieskolan följer efter med 84 procent. Grundskolan visar också framsteg med en behörighetsandel på nästan 72 procent. Dock är det vissa ämnen som teknik och svenska som andraspråk som fortfarande har en lägre andel behöriga lärare.

 – Vi ser en viss förbättring och det är positivt eftersom vi vet att lärares kompetens och ledning har stor betydelse för undervisningens kvalitet. Men skolan behöver fler utbildade och legitimerade lärare. Så länge det råder brist på behöriga lärare ges inte alla elever samma förutsättningar att gå ut skolan med godkända betyg, säger Lee Gleichmann, undervisningsråd på Skolverket.

(Annonslänk)

Trots framstegen i de mer traditionella skolformerna fortsätter de anpassade skolformerna att kämpa med betydligt lägre behörighetsnivåer, där bara en bråkdel av lärarna är behöriga. Det framgår även att kommunala skolor generellt har en högre andel behöriga lärare jämfört med fristående skolor.

Intressant nog minskar antalet lärarassistenter, trots en fördubbling över de senaste åren. Den totala mängden tjänstgörande lärarassistenter för läsåret 2023/24 uppgår till 4 840, vilket motsvarar 3 540 heltidstjänster. Denna utveckling speglar både utmaningar och framsteg i den svenska skolan, med en kontinuerlig strävan efter högre kvalitet och kompetens i undervisningen.

 – Det är viktigt att lärare ges möjlighet att fokusera på kärnuppdraget, det vill säga planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det finns många uppgifter i skolan som andra än lärare kan utföra, exempelvis lärarassistenter. Det finns också sedan flera år tillbaka ett särskilt statsbidrag att söka för att just anställa personal som kan avlasta lärare så att de kan fokusera på undervisningen, säger Lee Gleichmann.  

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 22:39

Kvinna krävs tillbaka på över 300.000 kronor

Swish

Foto: Paula Kass Elias

En kvinna i Södertälje står inför ett återkrav på över 300.000 kronor från Försäkringskassan efter att ha mottagit bidrag hon inte var berättigad till. Det avslöjar granskningen av hennes bankkonto.

En kvinna född 1983 från Södertälje fick kravbrev om återbetalning efter att hon felaktigt tagit emot underhållsstöd och bostadsbidrag. Från januari 2020 till maj i år mottog kvinnan sammanlagt 150.417 kronor i underhållsstöd och över 191.100 kronor i bostadsbidrag.

Försäkringskassans undersökning av kvinnans bankkonto avslöjade att hon mottagit regelbundna Swish-betalningar från barnens far, totalt över 150 000 kronor, samt betydande summor för dyrare inköp, vilket motsade hennes påstående om att hon ensam ansvarade för barnens försörjning. Denna upptäckt innebar att hon inte var berättigad till underhållsstödet hon mottagit.

Swishinbetalningarna och överföringarna uppgick till ett totalt värde av 1.898.600 kronor, vilket Försäkringskassan bedömer som oredovisade inkomster. Dessa inkomster diskvalificerade henne även från rätten till bostadsbidrag.

Som ett resultat av dessa upptäckter krävs kvinnan nu på cirka 340 000 kronor. 18.000 kronor av denna summa har redan hanterats i en skuldsanering hos Kronofogden, men hon förväntas fortfarande återbetala 322.879 kronor.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 19:37
Senast uppdaterad: 20 november 2023 19:37

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors